Juni, sommarplanernas månad.

 

Sex ”Karameller” sjunger och dansar

 

Kul men pirrigt. Isak och Ebba från Lillgårdsskolan i Linköping står på scenen med Ayla Kabaca och Norrköpings symfoniorkester hela veckan. Dags för uruppförande av 12 sånger om 12 månader, musik för den riktigt unga publiken. 3.500 förskolebarn och elever mellan fyra och åtta år välkomnas till De Geerhallen.

– Det blir ett superbra sommarlov. Det sommarlovar jag, säger Ayla Kabaca och så går sången om juni igång. I fonden visas juni månads bild, en bakgård i staden men barnen är sommarklädda med matsäcksknyte på vandringsstaven.

 

Augusti, regnvädersmånaden.

 

”Karamellerna” kallar Ayla Kabaca de sex femteklassarna som sjunger och dansar tillsammans med henne. Repetitionerna närmar sig slutet, på onsdag är det uruppförande. Vinterjackor åker av och blir vårjackor, sopborstar åker fram och snart är det dags för sommar och bad.

Isak Meunier och Ebba Lundberg är överens om att det är jättekul att stå på scenen, att sjunga och dansa och byta kostym. De och klasskamraterna tillfrågades om att vara med av sina lärare. Nu har de övat, först hemma i Linköping och nu i Norrköping. De har också sjungit in sin del av sångerna i studio i Stockholm.

– Jag tycker bäst om Maj, sången i stora parken. Tempot, det är glatt och mycket dans, säger Ebba Lundberg.

– Juli, det är också tempot och att det är glatt. Alla är glada och ska bada, det är roligt, man vill sprattla, säger Isak Meunier.

 

Hoppfull. Ayla Kabaca har fart på scenen.

 

Ayla Kabaca sprider värme omkring sig och berömmer alla inblandade, inte minst barnen och de som hjälper till bakom kulisserna och syr barnens scenkostymer. Mellan reptilfällena händer det mycket.

– Bara en sån grej – när man kommer så kan barnen varenda sångtext och varenda ton. Och Marcus Fyrberg koreograferade dem, det satt på en eftermiddag, säger Ayla och låter uppriktigt imponerad. Det har hänt så mycket sedan jag satt med Klas och hörde de första låtarna.

Klas heter Backlund och är Aylas man och den som står bakom musikprojektet. Konserten är hans idé om att skapa ett koncept som gör att stora orkestrar kan ge konserter för barn som fungerar när som helst under året. I stället för att skriva ner ett förslag och ansöka om pengar började han jobba direkt och lyfte luren till ”världens gulligaste orkester”, för att tala med Aylas ord.

– Jag ringde Kristina Holm-Danielsson och frågade om jag fick låna orkestern. Det fick jag, berättar Klas Backlund.

Han bjuder på den nyskrivna musiken och på Ayla Kabacas medverkan. Symfoniorkestern bjuder på sig, pedagoger, varav Kristina Holm-Danielsson är en samt på norska dirigenten Cathrine Winnes och koreografen Marcus Fyrberg. De medverkande barnen bjuder på sig själva.

 

Cathrine Winnes dirigerar uruppförandet.

 

– Om man gör en sångcykel med alla månaderna kan orkestrar spela hela eller delar. Det är ett försök att ge den här världen ett användbart material, säger Klas Backlund och hoppas att vinsten kommer när andra orkestrar och arrangörer vill använda sig av musiken.

– Alla barn kommer att sjunga de här sångerna inom fem år, tror dirigenten Cathrine Winnes som också uppskattar Anna Charlotta Gunnarssons texter: ”Russin ska vi bli”.

– Hon är briljant, säger Klas Backlund om sin textförfattande kollega. Man märker inte hur briljant förrän efter några gånger.

– Jag funkar bäst när jag får skriva musik utan text, sitter vid pianot och brölar det som kommer. Det ger Anna Charlotta en ansats och så får man underbara texter tillbaka.

Cathrine Winnes tycker det är roligt att få vara den första att tolka musiken.

– Jag läser noterna, spelar piano. Vad säger musiken? Vad ligger i korten? Här är lite tango, slagverk, en salsa i september. Finner en stil. November är burlesk, tara ta ta, musiken går in i kroppen. Det svänger.

– Vi gjorde en kaffekonsert tillsammans igår, säger Ayla Kabacka om Cathrine Winnes. Hon har pondus, glädje och energi, är tydlig så det går inte att missa. Det blir som en föreställning i sig att se henne dirigera, jag höll på att glömma att det var min tur.

 

Mars – med vinterkläder på. Och nattmössa…

 

Det kommer inte Ayla att glömma under konserterna från onsdag till fredag, för då står hon på scenen hela tiden. I mellansnacket får vi veta en hel del om Aylas mormor, ”Gunhild från de värmländska skogarna” och vad hon tyckte.

– Vi var många syskon, så när jag var barn hängde vi mycket hemma hos mormor, säger Ayla och tillägger: Mormor introducerade mig för cittran. Jag älskar hur den låter, det är barndom för mig.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Kenny Nilsson och Ann-Charlotte Sandelin

DE GEERHALLEN Norrköping

7 – 9 maj 2014
12 sånger om 12 månader
Musik: Klas Backman
Text: Anna Charlotta Gunnarsson
Illustrationer: Ane Gustavsson
Koreograf: Marcus Fyrberg

MEDVERKANDE
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent: Cathrine Winnes
Solist/värd: Ayla Kabaca
samt sex elever från Lillgårdsskolan i Linköping

LÄNKAR
Norrköpings symfoniorkester hemsida

FLER BILDER – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157644560545535″]