KÖK. Helena Scragg visar Johan Strandahls handgjorda kök i utställningen. På andra sidan väggen ses installationens industritillverkade förebild. Konstnärens dokumentation av arbetsprocessen fyller en vägg med små fotografier.

 

Hembesök hos idealister och ifrågasättare

 

Hem Längtan – det ser konstigt särskrivet ut men är knappast något misstag. Norrköpings konstmuseums första utställning begrundar orden, var för sig, låter dem skava mot varandra.

Visst ligger både hem och längtan redan i museichefen Helena Perssons ord vid onsdagens pressvisning – ”Vi längtar verkligen efter att få slå upp portarna. Mötet med besökarna är något mycket speciellt” efter att museet har stått stängt sedan 19 januari. Renovering och säkerhetsuppdatering har hållit publiken borta.

Förra året firade Konstmuseet 100-årsjubileum. Nu är det hem till vardagen som gäller. Men med nya ögon. Samlingarna på ovanvåningen har helt flyttats om, andra verk har flyttats till kulturinstitutionernas nya förråd ute på Bråvalla. Och så är det alltså dags för de nya automatiska dörrarna att tyst glidande släppa in publiken för sommarens och höstens stora utställning.

 

Hem Längtan tar sin utgångspunkt från Ellen Key och hennes samtid. Fondväggen visar en interiör från hennes hem Strand som numera är museum. Prins Eugens motiv från Vättern lockade henne till platsen där hon lät bygga sitt hus.

 

Utställningen Hem Längtan tar avstamp i ett annat 100-årsjubileum, den stiftelse hemmets och vardagens visionär Ellen Key skapade år 1914 för att bevara Strand, det hem hon låtit bygga några år tidigare. Dubbla porträtt och fondväggens fototapet med interiör från Strand ger intryck av att hon flyttat hit med både bohag och hus. I en monter nära den blå arkitektritningen över Strand ligger den lilla Verdandiskriften med titeln Skönhet för alla! som publicerades första gången 1899.

– Ellen Key hade väldigt starka åsikter om hur hemmet spelar en politisk roll. De val vi gör i hemmet spelar roll för samhället, framhåller konstintendenten Helena Scragg som är utställningskommissarie.

Ellen Key var inte konstnär själv men bland de många som besökte och diskuterade i hennes salong i Stockholms sjudande 1890-tal fanns flera konstnärer. Helena Scragg nämner särskilt konstnärsparet Hanna och Georg Pauli, som även finns representerade i utställningen. Georg med ett kärleksfullt porträtt av hustrun i hemmets trivselvrå (att även hon är konstnär syns inte ett spår av i verket). Samt Carl och Karin Larsson vars gemensamma livsverk Lilla Hyttnäs i Sundborn flitigt exponeras.

 

Vad minnet kräver – installation av Meta Isæus-Berlin. I bakgrunden skymtar hennes stora målning Ett eget rum.

 

Efter tillbakablicken släpps den mer nutida konsten lös med hem och längtan som tema. Självfallet är varken det ena eller det andra är en självklarhet och visst kan man även längta bort nångång. Lena Cronqvists målning Madonnan från 1969 visar storstadstristess. I en konstvideo från 2001 sjunger Catti Brandelius med Miss Universums diadem på pannan ”Detta var inte vad Ellen Key tänkte sig.” samtidigt som hon drar barnvagn i förortens betongghetto. Nog är detta politiskt så det förslår!

Mer konstvideo. Lisa Strömbecks video Lady in red visar en rödklädd kvinna som städar lägenheten furiöst. Lite roligt. Helt suverän är Magdalena Dziulikowskas lustmord på heminredningsprogram i videon Home styling, där hon går runt och berättar om sina planer för hemmet. Avståndet mellan karaktärens drömmar och hemmets ofärdighet växer till det absurda när hon, lite handfallet, tänker sig att krossa betongspill till ett golv av smågrus.

Flera installationer bearbetar minnet av hemmet. En halverad lägenhetsinredning, utställd som ett smalt plustecken. Vad minnet kräver, av Meta Isæus-Berlin, visades senast på Konstmuseets utställning Förnuft & känsla 2012. Nu är den relevant igen och kanske kan de itusågade och åter sammanfogade möblerna ge fler associationer än återkomstens förvåning över hur litet allt blivit.

Gripande är Jonas Dahlbergs tysta videoinstallation Three rooms, som tar sin tid, en knapp halvtimme, att beskåda. Tre interiörer upplöses långsamt i ett intet som i ett surrealistiskt drama. Att se en pinnstols rygg smälta bort; den översta tvärslån tvekar, stannar kvar när det som skulle bära är borta – och faller sedan långsamt. Jonas Dahlbergs verk dröjer vid såväl hemmets inredningsarkitektur som vid begrepp som minne/glömska/demens.

 

Identitet, som begreppet svenskhet, är något konstnären Peter Johansson ägnar sig åt. Här White object, rörlig skulptur. Till vänster ses en del av Eva Arnqvists Grand Tour – a travelogue.

 

Utställningen är 50 verk stor och tar gallerierna 3, 4 och 5 i anspråk. Ytterligare ett verk White light av Bjørn Hegardt och Theo Ågren, tillkommer i höst.

I galleri 5 ser vi flera verk av Peter Johansson som diskuterar hem i ett vidare begrepp som vi kan kalla svenskhet. Där fyller Eva Arnqvists strama Grand Tour – a travelogue en hel vägg med färgprover som löper från vitt till svart via gult-brunt-rött-lila-blått-grönt. Färgprovernas placeringar på underlaget av A4-papper tycks sända ut ett hemligt budskap, som braillesystemet. Vid närmare betraktande har varje litet färgprov ett eget namn, uppenbarligen uttänkt av kreativa reklambyråer. De drar åt skilda håll: Go Girl! – Party Time – Shopping Spree – Painted Desert kan läsas på ett papper. På ett annat Supreme – French – Be Imperial! Nog är  heminredning politik.

Det vackra hemmet, det fula hemmet, drömmar och minnen – Mikael Lundberg påminner om att det finns de som är hemlösa. Under en period i New York 1996-1997 fotograferade Mikael Lundberg byggen av kartonger och lump som kreerade de allra mest utsattas hem, intill en ensam utfläkt bit av wellpapp på en trottoar. Är det en kvadratmeter nedskräpning på offentlig plats eller är det den plats för drömmar vi kallar ett hem?

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Nils-Göran Tillgren
INFORMATION MED PROGRAM OCH LÄNKAR EFTER BILDERNA

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

KONSTMUSEET Norrköping

6 juni 2014 – 11 januari 2015
Hem Längtan – vardagens ideologi och estetik
Utställningskommissarie: Helena Scragg

PROGRAM
Vernissage 6 juni kl 12-16, invigning kl 14

Seminarium 18 september kl 10-12
Vardagens ideologi och estetik
med konstnär/professor Zandra Ahl, arkitekt/professor Kersti Sandin Bülow och konstnär Johan Strandahl

Föreläsningsserie

15 oktober kl 18
Strand som andligt rum
Hedda Jansson

22 oktober kl 18
Om kärlek, litteratur, sexualitet och politik hos Ellen Key
Claudia Lindén

12 november kl 18
Hilma af Klint – Abstrakt pionjär
Iris Müller-Westermann

19 november kl 18
Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur
Jeff Werner

LÄNKAR
Norrköpings konstmuseum hemsida
Strand hemsida
Ellen Key-sällskapet hemsida
Sista publikdagen på Konstmuseet reportage Kultursidan.nu 20/1 2014