Årets tonsättarfestival i Stockholms konserthus är vigd åt Anders Hillborg.

Resa med oklart mål, rik på detaljer och känslor

Tonsättarnas rockidol med hela världen som sitt spelfält. Tonsättarfestivalen i Stockholm ägnades i år Anders Hillborg. Norrköpings symfoniorkester bidrog med fyra verk, 63 fantastiskt genomförda minuter. En resa med oklart mål, rik på detaljer, känslor och gestaltning.

Kultursidan.nu:s nya korrespondent i Stockholm Ewa Wadell var med om en magisk kväll i Konserthuset. (Även den som inte var på plats på lördagen hade möjlighet att lyssna till konserten, generalrepetitionen hölls i De Geerhallen i Norrköping på fredagen.)

Anders Hillborg var med vid repetitionerna i De Geerhallen dagarna före konserten. I förgrunden dirigenten Baldur Brönnimann.

Tonsättarfestivalen hålls i Stockholms konserthus en novembervecka varje år sedan 1986. Syftet med arrangemanget är att återge en djuplodande presentation av en betydande, samtida tonsättare. I år har turen kommit till Anders Hillborg, som inte är helt novis på området. Redan 1999 var han en av tre tonsättare som lyftes fram.

Den här gången är han dock ensam och framställs som en tonsättarnas rockidol med hela världen som sitt spelfält och många framgångar av vitt skilda slag.

I en av festivalens fem konserter framför Norrköpings symfoniorkester (SON), under ledning av den schweiziske dirigenten Baldur Brönnimann, fyra verk av Hillborg. Inte heller SON, som är en internationellt uppmärksammad orkester och till exempel har vunnit pris i konkurrens med bland andra Wienfilharmonikerna och Lausannes kammarorkester, är nykomlingar i detta festivalsammanhang.

Efter att ha deltagit i stort sett varje år i över tjugo år har de rutin och i år framför orkestern 63 fantastiskt genomförda minuter av Hillborgs särpräglade musiklandskap.

Krävande. Det är svårt att spela i ”otakt”, något träblåset gnuggades i under repetitionerna.

Det går inte att sätta någon etikett på Anders Hillborgs musik. Att den är surrealistisk, regelfri, experimentell, kontrasterande och känslostyrd tycks vara det närmaste man kan komma. Förmodligen är det inte många kompositioner som tycks inkludera allt från kinesiska oboer, suonas, till spelande på kristallglas och en känsla av det förväntansfulla kaos som råder när musikerna stämmer sina instrument inför en konsert.

Kanske är det just detta fria sökande som tillåter honom att röra sig lika självklart inom popmusiken som inom symfoniorkesterns värld med uppskattat resultat som följd. I beskrivningarna av honom framstår han som en världsstjärna. Det är, även för en ovan lyssnare, inte särskilt svårt att förstå varför när SON framför hans verk. Tillsammans med orkesterns 85 medlemmar förs man med ut på en resa med oklart mål, rik på detaljer, känslor och gestaltning. En ruggig novemberdag är det bara att tacka och ta emot.

Countertenor Lawrence Zazzo tar ton i den krävande …lontana in sonno…

Konserten inleds med verket Dreaming River och rör sig före pausen vidare till …lontana in sonno… med countertenor Lawrence Zazzo i spetsen, med en text som för tankarna till det antika dramat om Orfeus och Eurydike. Efter en kortare paus stämmer orkestern upp till svallande vågrörelser i King Tide, och lyckas förmedla den kontrasterande känslan av rörelse mellan ebb och flod, innan man avslutar med Cold Heat där det typiska hillborgska spelet mellan kontraster återfinns redan i titeln.

Ett oväntat och uppskattat inslag i konsertens andra halva är när dirigent Brönnimann bjuder upp Hillborg själv på scenen för en liten intervju om hans kompositioner. Det är givande att ta del av det korta samtal som förs, där Hillborg beskriver både sin roll som tonsättare, hur mycket han uppskattar sitt yrke, och de fyra specifika verk som framförs. Hela arrangemanget är oerhört skickligt genomfört och applåderna vill inte sluta.

Efter knappa två timmar med SON som guide måste man lämna det skimrande hillborgska musiklandskapet för att åter stiga ut i ett kallt och regnigt Stockholm. Men inte ens det förtar känslan av att ha varit med om något magiskt.

Text: Ewa Wadell
Foto (Stockholm): Ewa Wadell och Jan-Olov Wedin
Foto (Norrköping): Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

KONSERTHUSET Stockholm

15 november 2014
Tonsättarfestival – Anders Hillborg
Norrköpings symfoniorkester
Dirigent: Baldur Brönnimann
Solist: Lawrence Zazzo countertenor

PROGRAM
Anders Hillborg

Dreaming river
…Lontana in sonno…
King tide
Cold Heat

LÄNKAR
Anders Hillborg hemsida Facebook
Tonsättarfestivalen info
Norrköpings symfoniorkester hemsida Facebook