Ett sista tack. Norrköpings kammarmusikförening avslutade 23 års verksamhet med en konsert med Stenhammar Quartet. Även föreningens drivande kraft Mats Jansson, med rosor, deltog, i Brahms Pianokvintett.
Aldrig mer på en måndag
Aldrig mer på en måndag. Norrköpings kammarmusikförening avslutade sin verksamhet med en konsert av högsta qvalitet för att låna ett ”q” från måndagskvällens gäster. Stenhammar Quartets fyra stråkar bjöd på Haydn, Stenhammar och Brahms Pianokvintett med Mats Jansson.
I många år, drygt 23, har kammarmusikföreningen bjudit på intressanta och omväxlande konserter i det mindre formatet i serien med det fyndiga namnet Alltid på en måndag. Ibland har föreningens drivande eldsjäl Mats Jansson suttit bakom tangenterna, andra gånger har Crescendos scen gästats av intressanta ensembler från när och fjärran eller av unga lokala begåvningar.
Stenhammar Quartet. Peter Olofsson – violin 1, Per Öman – violin 2, Tony Bauer – viola och Mats Olofsson – violoncell.
Haydns kvartetter fick ofta roliga tillnamn, som Kejsaren (med Tysklands nationalsång) och Lärkan, och hans musik är oftast kul. Stenhammar Quartet valde Lärkan för kvällen. Själva stycket var välspelat och charmigt men det är inte ett av pappa Haydns mest minnesvärda, även om han egentligen är lika “tung” som Brahms kvalitetsmässigt.
70-80 procent av den wienklassicistiska musiken sägs gå i dur, ändå är det sällan lättviktigt.
Stenhammarkvartetten håller internationell klass och är något av det mest gedigna jag hört på Crescendo. Inte ens Mats Jansson kunde dominera så mycket som han brukar, han spelade dock bara med i Brahms Pianokvintett.
Stråkkvartett nr. 4 är ett av Wilhelm Stenhammars bästa verk, även om han inte var särskilt originell. Mycket, framför allt den långsamma satsen, låter misstänkt likt Dvorák (Dumky), som ofta ansågs vara världens främste runt 1900. Nationalromantik var ju den tidens “grej” och det låter ibland mer tjeckiskt än svenskt, det är dock snyggt ändå och jag har ändå alltid gillat Dvorák…
Brahms’ Pianokvintett är ett av den klassiska musikens största verk över huvud taget, en bra avslutning på Alltid på en måndag. Dessutom var den store tysken kanske som allra bäst som kammarmusiker. Att tyskarna är så totalt dominerande i instrumentalmusiken har förstås sina skäl, det här är både episk och lättillgänglig musik, verkligen stor musik i det lilla formatet.
Inspirerande och nästan chockerande (!) felfritt var det från både kvartetten och Mats under hela kvällen.
Efter väl förrättat värv. Mats Jansson intog pianopallen i sista konsertens sista stycke – Brahms pianokvintett.
Det är alltså inte bara säsongavslutning för konsertserien Alltid på en måndag. Norrköpings kammarmusikförening lägger ner sin verksamhet. Så här skriver de på sin Facebooksida:
”I måndags fattade ett extra årsmöte det mycket sorgliga beslutet att, på styrelsens förslag, efter drygt 23 års verksamhet lägga ner verksamheten vid årsskiftet.
Den 2 november kl 19.00 blir alltså den sista kammarkonserten som Norrköpings kammarmusikförening arrangerar.”
Plötsligt blir musikstaden Norrköping så mycket fattigare.
Text och foto: Lars Henriksson
CRESCENDO Norrköping
2 november 2015
Stenhammar Quartet
Arr: Alltid på en måndag – Kammarmusikföreningen, SON & CrescendoMUSIKER
Stenhammar Quartet
Peter Olofsson – violin 1
Per Öman – violin 2
Tony Bauer – viola
Mats Olofsson – violoncellsamt
Mats Jansson – piano (Brahms)
PROGRAM
Joseph Haydn – Stråkkvartett i D-dur “Lärkan” (1790)
Wilhelm Stenhammar – Stråkkvartett nr 4 i a-moll (1904-1909)
Johannes Brahms – Pianokvintett i f-moll (1864)
LÄNKAR
Norrköpings Kammarmusikförening Facebook
Crescendo hemsida
Norrköpings symfoniorkester hemsida