Frying Ping Pan (remake). Bordtennisbordet med stekpannor som racketar upptar en hel del utrymme på Galleri Kronan.

Lars Vilks berättar om Gaston Zucca och om Fluxusrörelsen.

Hallå Gaston – det är ”fritt fram” nu

Lars Vilks var i fokus för årets mest kameratäta konsthändelse i Norrköping i lördags. Den kontroversielle konstnären invigningstalade vid öppnandet av Galleri Kronans utställning av verk skapade av Gaston Zucca, undergroundkonstnären som försvann efter två år i Norrköping.

Många var på plats, inte minst journalister, några nyfikna konstintresserade och några kanske bara nyfikna på den hemlige talaren vars identitet avslöjats i Folkbladet dagen före. Utanför galleriet stod poliser vakt, med eller utan uniform.  Även inne på galleriet var säkerheten hög.

Den som hoppats på kontroversiella uttalanden  eller actionscener kan möjligen ha blivit lite besviken. I stället skissade Vilks upp en bild av den konstnärliga och konstkritiska Fluxusrörelsen som uppstod på 1960-talet och som utställaren Gaston Zucca var en del av.

 

Svart låda utan titel (remake). I bakgrunden One and Three Red Umbrellas Forgotten on the Beach (remake).

 

– George Maciunas tyckte att ”Vi ska göra slut på konsten. Vi ska förlöjliga konsten på alla sätt, så att ingen kan ta den på allvar”, sade Lars Vilks i sin föreläsning om en av Fluxusrörelsens tidiga ideologer.

– Men tvärtom, det blev ett kreativt laboratorium, man gjorde det ena och det andra. Så Maciunas idéer försvann rätt snabbt i en allmän kreativ festival.

Gaston Zucca var en av många mindre kända konstnärer inom rörelsen, han tog idén om undergroundverksamheten på allvar. Som många andra 1900-talsartister omskapade han andra konstnärers verk, ofta på ett ironiskt sätt. Han hämtade, stal från och kommenterade Nietzsche, Archilochos, Puccini. Inte minst den samtida konceptkonsten utsattes för hans nålstick.

30 verk visas, bland annat Frying Ping Pan, ett bordtennisbord med stekpannor som racket. Jungfru Marias Himmelsfärd är ett hoppfullt verk med en madonnafigur monterad på en kraftig stålfjäder. Här är många målningar och tre filmer. Flera installationer är remake, Vilks har kopierat dem efter bilder och beskrivningar.

 

Faraos undergång i röda Havet (efter Marcello).

 

Gaston Zucca försvann år 1998, men Lars Vilks tror inte att han dött.

– Han skaffade sig en upplaga av den lilla segelbåten Guppy 3, som för övrigt är otroligt svår att få tag på i Sverige. Han ger sig då ut på en seglats från Norrköping ut på Östersjön.

Den sista delen är inte verifierad men Lars Vilks hävdar att det är en ironisk eller satirisk kopiering av holländske konstnären Bas Jan Ader som omkom år 1975 efter att ha seglat ut på Atlanten med just en Guppy 3.

Bland Zuccas efterlämnade verk finns också teckningar på segelbåten – och på en strandsatt person på en liten öde ö.

En undergroundkonstnär bör lämpligen försvinna. Men måste någon gång återvända.

– Annars blir det helt poänglöst.

Om utställningen på Galleri Kronan är nog för att locka fram Gaston Zucca vet ingen. Men att intresset för hans konst väckts av Lars Vilks introduktion är tydligt.

 

You Decide (remake).

 

Vad gör Lars Vilks själv nuförtiden? Har han möjlighet att skapa när det ständigt finns en hotbild. Jo faktiskt har han gjort stora skulpturer i både Finland och Holland.

– Jag har alltid nya projekt på gång, men det är ingen som är intresserad av det… …men varför skulle man vara intresserad av det? Jag menar, jag sysslar med konst, vem är intresserad av konst?

Text, filmer och foto: Ann-Charlotte Sandelin

Gaston Zucca. Foton från 1964 respektive 1976.

• GALLERI KRONAN

  • Gaston Zucca
  • 1942 Rom – 1998
  • 16 – 31 oktober 2010

 

Lars Vilks berättar om Lars Vilks

Läs vad Pauli Olavi Kuivanen skrev i Norrköpings Tidningar från föredraget.