• KULTUR-ANNONS



  • NYHETER

Smycken i och med grafik på Konstmuseet

 
Dekorativa detaljer. La Belle Frascatane av Philibert Louis Debucourt and Raphael Raffaello Santi  samt Mademoiselle Lundens (efter Rubens). Damerna ingår i utställningen Periferin i centrum I – smycken på Norrköpings Konstmuseum.

 

Små, små detaljer och bärbara skulpturer

 

NORRKÖPING Franska stjärnor och svenskt guld och silver. På lördagen öppnade Periferin i centrum I – Smycken på Norrköpings Konstmuseum. En tematisk utställning som uppvisar detaljrika kopparstick med motiv av för den tidens framstående personer i Frankrike.

Utställningen knyter även an till vår tids smyckeskonst, med verk av Margareth Sandström och Peter De Wit, Linköping.

 

Förstoringar i bildspel visar det fina grafiska arbetet
Bildspel. Förstoringen visar detaljer i det fina grafiska arbetet.

 

Ur museets konstgrafiska samling på cirka 25.000 blad har intendent och utställningskommissarie Martin Sundberg valt ut ett femtiotal bilder som visar personligheter och dignitärer i Frankrike. De flesta motiven är i tekniken kopparstick och producerade under 1600- och 1700-talen. I salen återfinns ett upplyst bildspel för en lättare granskning av kopparstickens detaljer.

– En stor del av materialet är porträtt av personer som vi inte har någon relation till, eftersom de flesta kommer från Frankrike, informerar Martin Sundberg, och påpekar att han vill få besökaren att verkligen titta djupare in i bilden.

Mycket går att utläsa från personernas klädesplagg, smycken eller ordnar som understryker personernas makt, position eller yrke. Som exempelvis i bilden av Michel le Tellier av Robert Nanteuil. Eller avsaknaden – som i motivet av Marat där Marats ställning istället understryks av talarstolens utsmyckade pilaster. Gravör Jean-Francois Tourcaty.

Eller porträttet av Émilie du Châtelet, framstående vetenskapskvinna, utan smycken eller annan grannlåt – förutom en utsmyckning av en hårlock strategiskt placerad över ena skuldran.

 

Robert Nanteuil – Michel le Telllier, efter Philippe de Champaigne
Dekorerad. Robert Nanteuils gravyr av Michel le Telllier, efter Philippe de Champaignes målning.

 

– När någon går in i bilden så glömmer man nästan bort de många bilderna i svartvitt, påpekar Martin Sundberg. Det handlar mycket om materialet som avbildas med linjer.

Linjer som visar de finaste sidenveck, mönster och skimrande metaller. Linjerna är graverade med ett vasst verktyg, en gravyrstickel i en kopparplåt. För att erhålla vissa effekter graveras linjer djupare eller tätare. Ett motiv i den storlek som visas i utställningen kunde ta år att slutföra. Arbetet kunde även lämnas till flera olika hantverkare. En gravör kunde göra bakgrunden, en annan ansvarade för kläderna och en tredje gjorde själva porträttet.

– Från målning till beställning, till tecknare, till gravör, beskriver Martin Sundberg arbetsgången. Man använde grafikerna som en informationskraft.

Målningar av kända målare som van Dyck, Rubens och Watteau, tjänade oftast som förlagor. Hantverket hade hög status och kunde gå från generation till generation. Den gravör som utförde jobbet var oerhörd betydelsefull och hade mer betalt än målarna.

Pierre Drevet och Robert Nanteuil ansågs som de mest skickligaste gravörerna. Nanteuil var en av de få som fick avporträttera kungligheter som Ludvig den XIV.

I motiven återfinns detaljer som kanske inte direkt drar till sig det där ögonblickliga – utan som vanligen ligger lite i periferin. Som smycken, mäns smycken och kvinnors smycken. Den franska grafiken från dåtiden kompletteras med nutida smycken.

– Vi satte fokus på smyckena för att knyta an till samtiden, och då kontaktade vi Margaret Sandström och Peter De Wit, som här visar en del av sin kollektion, berättar Martin Sundberg och sveper med handen över salens tre uppställda montrar.

 

Smycken av Margareth Sandström och Peter De Wit
Skilda formspråk. Smycken av Margareth Sandström och Peter De Wit.

 

I första montern återfinns mindre kuber, i material som guld och silver. En ring med sirligt mönster, ett halsband i ovalliknande former i silver och guld med en bearbetad yta.

– Halsbandets former fick jag inspiration från blåstång, när jag var ute vid en strand, berättar Margareth Sandström. Ytorna känns som lent papper mot huden.

I arbetet med ringen med det sirliga mönstret börjar hon med att borra ett litet, litet hål för att sedan såga igenom metallen i små, små linjer.

Jag fastnar för Peter De Wits smycke med ett antal kuber i varierande storlekar uppradade som fyrkantiga planeter längs en evighetscirkel. En cirkel av en tunn, inte rund utan fyrkantig guldtråd.

– Vi har olika formspråk, kommenterar Margareth Sandström. Peter arbetar med kuber och jag med mer mjukare former. Vi är varandras domare.

En kollektion av kontraster. Mjuka mot hårda former. Guld och silver. Metaller. Putsade spegelblanka ytor mot bearbetade ytor. Diskret eleganta. Bärbara skulpturer.

© Text: Agneta Östlund
© Foto: Nils-Göran Tillgren

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

KONSTMUSEET Norrköping

25 februari – 20 augusti 2017
Periferin i centrum I – Smycken
Fransk grafik från 1600- och 1700-tal
Smycken av Margareth Sandström och Peter De Wit
Utställningskommissarie: Intendent Martin Sundberg

PROGRAM
26/2 kl 14
Djupdykning i samlingen – franska smycken
med Martin Sundberg

LÄNKAR
Margareth Sandström och Peter De Wit hemsida
Norrköpings Konstmuseum hemsida Facebook

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.