• KULTUR-ANNONS

     

     

  • NYHETER

Dia Psalma avslutade Klubb Plektrums vår


Skugggestalt. Ztikkan är Dia Psalmas stadige basist. Bandet och publiken har hittat tillbaka till varandra, det märktes i Finspång.

 

Band och publik blir till en kropp

 

FINSPÅNG I punkens tecken. Dia Psalma och lokala JJ and the Crowbars avslutade Klubb Plektrums vårsäsong på Hugo i Finspång. Crowbars svenska låtar bar fram bandets själ. Huvudakten Dia Psalma bjöd på minnestripp med alla starka låtar och allsång.

Fredagskvällen gick i punkens tecken. Punken är för mig chosefri samtidigt som genren sparkar både uppåt och neråt, ställer frågor om samhället från det lilla till det stora perspektivet. Den säger något om sin samtid, ändå är det låtar som inte är tidsbundna.

Många kallar den svenska punken för trallpunk. Jag blir lite förolämpad, för det visar mera på att man inte lyssnat aktivt på låttexterna. Sant är att kanske den svenska punken inte varit lika aggressiv i sin framtoning som framförallt den brittiska punken.

 

JJ and the Crowbars
Finspångspunk. JJ and the Crowbars gör både låtar på svenska, bäst, och på engelska, nästan lika bra.

 

Finspångsbandet JJ and The Crowbars, som först äntrade scenen, har en bra energi. Det märktes att publiken på Klubb Plektrum väl kände sitt band. Sångaren har nerv i rösten. Dock tycker jag att det svenska materialet är mer spännande än det engelska, där finns bandets själ.

Deras sound är lagom ”skitigt”. Help to build the bomb och The Day He Told the World to go to Hell var låtar som satte sig. Bra texter som framfördes med nerv. JJ and The Crowbars avslutade setet med en Strebers-cover Betongbarn vilket är lite kul och en snygg överlämning, eftersom Dia Psalma är sprunget ur Strebers.

 

Dia Psalma
Motljus. Dia Psalma spelar alla de stora låtarna på sin turné.

 

Ikoniska punkbandet Dia Psalma kommer från Strängnäs. När Strebers trummis Johnny Ryd tragiskt dog i en bilolycka 1992 upplöstes bandet. I stället föddes Dia Psalma (”Dagens sång” eller ”Dagens psalm” på grekiska). 1993 kom låtar som bland annat Atomvinternatt och I fädrens spår.

”Gryningstid” var en platta som det snackades väldigt mycket om redan innan de släppte den. Den var förhandsbokad och inget svenskt punkband hade sålt så mycket som Dia Psalma sedan KSMB och Ebba Grön. På detta album finns bland annat Balladen om Lilla Elsa som alltid brukar leda till att allsången lyfter taket.

Med låten Tro rätt, Tro fel kom Grammisnominering, Rockbjörnen och hitlistan på Tracks. Dia Psalma upplöstes 1997. Bandet tog upp spelningarna åren 2006–2011 och återförenades igen 2014. Med denna bakgrund är det inte så konstigt att den svenska punkpubliken känner Dia Psalma och lovorden om bandet hörs redan i den åldersblandade publiken innan de går på.

Det är otroligt kul att se dom på scenen igen, det är mer än 15 år sedan jag själv såg dem senast. Den här kvällen bjuder de på en stark energi, en sådan när band och publik blir till en kropp vars energi går i vågor fram och tillbaka. Allsången ligger på under hela setet.

De bjuder på en minnestripp med alla stora låtar. Dia Psalmas (och även Strebers) musik har alltid funnits med mig, låtar som jag kommer tillbaka till i perioder. Det är episk svensk punk som är förbannat bra!

 

Dia Psalma
Känsloregister. Sångaren och gitarristen Ulke bär fram låtarna, men han behövde inte vara ensam, i Finspång blev det allsång genom hela setet.

 

Basgången och trummorna dunkar genom blodomloppet. Gitarrer förstärker det hela och en sångröst som kan förmedla hela känsloregistret gör att man bara älskar dom. Scenspråket är tajt, även om det är ett band som existerat sedan 1993 så känns det inte som en slentrianspelning. De bjuder oss på äkta spelglädje, ett intimt och svettigt röjgig.

I mellansnacket presenterar de sina låtar med humor men med ett underliggande allvar. Texterna har en hög igenkänningsfaktor och det är nog det som har gjort deras låtar närmast odödliga. De tar oss från det djupaste nattsvarta till det soligaste glada, med själ och hjärta.

Spelningen gör mig lika nördigt lycklig som när jag såg dem första gången 1994. En adrenalinkick som fyller på det där viktiga må-bra-energin. Bandet har fortfarande humor och slapsticks, både mot varandra men även i samspelet med publiken. Nöjd och lycklig åker jag hem med en ny Dia Psalma-tischa!

© Text: Christina Wernersson
© Foto: Pelle Lindholm

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

Dia Psalma

HUGO Finspång

18 maj 2018
Dia Psalma
Förband: JJ and the Crowbars
Arr: Klubb Plektrum

DIA PSALMA
Ulke gitarr och sång
Ztikkan Bas och kör
Pontus gitarr och kör
Stipen trummor och ”konstiga läten”

LÄNKAR
Dia Psalma Facebook
JJ and the Crowbars Facebook
Klubb Plektrum Facebook
Hugo Finspång Facebook

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.