• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Folkhemmet Malmslätt (recension)

 

Ett växande samhälle i landet Lagom

 

Hans Nilsson (Centrum för lokalhistoria) och Marie Ohlsén (Östergötlands länsmuseum) känner att det saknas en bok om samhället Malmslätt som ligger alldeles bredvid det militära Malmen. Och på detta vill de med denna bok, i text och med rikhaltigt bildmaterial, råda bot.

Det här är en sådan där typisk bok som beskriver ett samhälle, dess framväxt, dess människor och näringar. Den hyllar de som hyllas bör, men innehåller inga särskilda utropstecken. Det finns liknande böcker om många samhällen i vårt avlånga Sverige. Den innehåller inget nytt, inget uppseendeväckande eller något direkt utropstecken. Dess värde består i igenkännandet för de som bott, levt och verkat där, och för deras efterlevande.

Boken berättar om det samhälle som växte fram sida vid sida av det militära Malmen. Om beväringsmötena som tog sig ut som ett tivoli vid 1900-talets början. Med karuseller, skjutbanor, vaxkabinett, försäljare, kasperteater, musikkårer, och – inte minst – ett betydande fylleri.

Här behövdes en motvikt, vilken utgjordes av en stark nykterhetsrörelse och den blev grunden till det lilla samhället.

Samhället hette till en början Kärna, men fick snart namnet Malmslätt. De nyinflyttade, som till en början främst utgjordes av nykterhetsmän/kvinnor, trivdes i sina nya hem samtidigt som de kände en stark oro för att militären skulle flytta. Det skulle i så fall göra det lilla samhället värdelöst. Att militären i stället skulle expandera fanns inte på kartan då – i 1900-talets början.

Först höll T1 till i kasernerna. När de flyttade in till Linköping blev det flyget som flyttade dit, och den verksamheten växte och så gjorde också området intill.

En person som var viktig för flygflottiljens framväxt var Gösta von Porat som fastnade för området med dess gräsytor, dess gemytliga festande och närheten till Linköping där hans fästmö hade fått plats vid Margaretas hushållsskola. Han fick ekonomiska medel bland annat genom konstnären Anders Zorn och kunde med detta starta ett flygkompani med verkstadsresurser. Han startade också embryot till egen flygplanstillverkning där på platsen. Linköpings plats i historien som flygstad hade börjat.

Denna nya utveckling var mycket viktig, också för Malmslätt, för det var här de bosatte sig, de som fått nya arbeten vid den nya flygplanstillverkningen. I det nya samhället frodades föreningslivet, med bland annat idrottsrörelsen, fackföreningarna blomstrade och Malmslätt blev ett starkt socialdemokratiskt fäste. Många caféer växte upp som naturliga samlingspunkter, men bostadsbristen var hög. Den kom att prägla kommunen under många år, ända fram till att Malmslätt på 1960-talet inkorporerades med Linköping.

Många försök gjordes för att lösa problemet med bostäderna: man uppförde arbetarbostäder, man uppförde så kallade egnahemshus, man ordnade gratis bussförbindelser för att transportera arbetare mellan Malmslätt och Linköping.

Så började Riksbyggen uppföra flerfamiljshus där på platsen. Men trots detta har bostadsbristen varit en ständig punkt på den politiska agendan. I och med att Malmen växte, växte ju också Malmslätt. 1939, när det militära flyget hade som störst betydelse i vårt land och flera flygflottiljer såg dagens ljus, var det inte bara en höjdpunkt för Malmen, det året var också en vändpunkt för Malmslätt som då hyste 780 invånare. Den siffran har stigit till 5.500 idag.

Som jag skrev inledningsvis så skiljer sig inte denna bok från andra sådana här, liknande böcker där syftet är att berätta samhällets historia med dess människor och miljöer. Här berättas om kyrkan, som kom att spela en betydande roll i det lilla samhället, här berättas om skolan, om politiken där bostadsbristen och fattigvården varit återkommande punkter. Här finns också en uppräkning av kända ortsbor och här får gatornas namn sina förklaringar.

Malmslätt blev något av ett folkhem i miniatyr – ett exempel på det goda samhället. Boken beskriver detta samhället. Här berättas att en omfattande kamp fördes för att få behålla detta goda samhälle självständigt. Kanske hade det inledningsvis efterfrågade utropstecknet hade varit att få ta del av denna kamp.

Nu känns boken som en i mängden av liknande böcker. En hyllning i raden till ett samhälle i landet Lagom. Den fyller sin funktion, varken mer eller mindre.

Text: Eva Lindblad

 

  • BYGDEHISTORIA

  • Malmslätt – rätt och slätt
    Historien om ett samhälle
    Av Hans Nilsson och Marie Ohlsén
    Dibb förlag

 

LÄNKAR
Dibb förlag hemsida

Tagged . Bookmark the permalink.

One Response to Folkhemmet Malmslätt (recension)

  1. Pingback: Recension av ”Malmslätt – rätt och slätt” på kultursidan.nu | | DIBB Förlag