• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Musikalia diskuterar och dissekerar (recension)

Don Quijote och Sancho Panza. Mannen från La Mancha spelades på Östgötateatern 1969. Här är det Karin Oscarsson och Richard Carlsohn som bjuder på musikaldramatiken.

 

Många minns och är med på noterna

 

Visst skulle vi alla behöva lite mer musikal till vardags. Tänk att få göra ett dansnummer till dammsugningen där hemma, eller brista ut i sång när middagen ska lagas. Man blir allt lite inspirerad.

Musikalia – för dig som älskar musikal står det i programmet. Jo, det gör ju både Östgötateatern och stora delar av dess publik. Kavalkaden av musikaler som lyfts fram under denna timslånga föreställning är också en påminnelse om Östgötateaterns storhetstid som musikalscen. Redan när Stadsteatern Norrköping-Linköping bildades 1947 fanns musiken med – då i form av operetten A Touch of Venus med musik av Kurt Weill. Genom åren har det blivit ett antal Europapremiärer. Cabaret och Chicago är några exempel som idag är självklara i den svenska musikalrepertoaren.

 


Stark och briljant. Richard Carlsohn gör Jag är den jag är ur La Cage Aux Folles.

 

– Alla vill ha kultur men ingen vill betala.
Repliken påminner om Östgötateaterns mångåriga kamp mot politiker och bidragsgivare för att fortsätta få vara en glansfull musikalscen.

Och här i Café Gycklaren har man publikens stöd. Här sitter både en och flera trogna abonnenter som har följt teaterns musikaluppsättningar under åren. Det märks när vi bjuds in att titta i, och framför allt lyssna på, Östgötateaterns musikalarkiv. Många minns och är med på noterna.

Richard Carlsohn och Karin Oscarsson diskuterar och dissekerar musikalen som företeelse. Hon tar rollen som novis och han får agera veteran. De för sitt samtal både i ord och toner. Allt görs med glimten i ögat och stort hjärta. De berättar om hur de själva kom att älska musikaler och bjuder på personliga anekdoter. Men de räds inte att bryta den småputtriga stämningen med starka musikalnummer. Karin Oscarsson gör bland annat en finstämd ”Var finns en clown” ur musikalen Sommarnattens leende. Richard Carlsohn briljerar både som konferencieren i Cabaret och med sången ”Jag är den jag är” ur La Cage Aux Folles.

 


Klippan vid pianot. Fredrik Ingå backar upp Karin Oscarsson på musikalaudition.

 

Frack, hög hatt och vippig jättesolfjäder – klassiska musikalattribut finns naturligtvis med på scenen, men i övrigt är det en ganska nedtonad dekor. Istället kostymer ur teaterns förråd upphängda på rad för att väcka minnen och skapa nostalgi.

Dagens pianist, Fredrik Ingå, är en klippa som emellanåt får pianoackompanjemanget att låta som en hel orkester. Rekvisitör Britt-Marie Wettergren får kliva ut ur kulissen och in i rampljuset, en fin gest åt alla dessa doldisyrken som teatermaskineriet inte skulle klara sig utan.

Lunchtimmen går alltför fort och så står man där vid cykeln i snålblåsten. Kanske man kan få en egen sol om man nynnar medan man cyklar….

Text: Felicia Eriksson
Foto: Peter Holgersson/Östgötateatern

CAFÉ GYCKLAREN, STORA TEATERN Norrköping

20 mars kl 12
även 10 april kl 12
Musikalia
Soppteaterföreställning
Produktion: Östgötateatern, efter en idé av Karin Oscarsson

Föreställningen ges i Linköping i Teatercaféet på Stora Teatern 21 mars och 11 april kl 12 samt 22 mars kl 21
Även på turné i Östergötland

MEDVERKANDE
Karin Oscarsson och Richard Carlsohn

Piano:            Johan Siberg/Fredrik Ingå
Rekvisita:       Britt-Marie Wettergren
Ljudtekniker:  Björn Andersson

LÄNKAR
Östgötateatern hemsida

FLER BILDER FRÅN KONSERTEN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157642682496023″]

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.