En ark full med barn. Musen Märta söker ett hem.

Visselpipan blåses med försiktighet

Hem Längtan. Mitt i Konstmuseets stora utställning söker Musen Märta ett hem för sig och de många barnen. Hon vet hur det ska se ut. Att hitta dit är svårare. Teater Pelikanen spelar barnteater mitt i konsten, mitt i hemlösheten, mitt i leken. Musen Märta bygger bo är en platsspecifik föreställning för en ung målgrupp och deras familjer.

Musen Märta skriver lappar i början. Sedan behövs det inte. Vi förstår ändå.

För de vuxna, läskunniga i familjen spelar en viktig roll. De blir förmedlare när Musen Märta skriver lappar och visar fram: ”Hej, jag heter Märta.” ”Jag letar efter ett hus.” ”Jag är hemlös.”

Pang! Där står vi mitt i debatten om fattiga, hemlösa, EU-migranter. Vad ska vi göra? Angår det mig?

Nå, det här är teater för 2–6-åringar. De behöver inte tänka i stort. De behöver inte ta ansvar. Inte för annat än att – om de vill och vågar – ta hand om ett gulligt litet gosedjur och mata det med en fin liten nappflaska. Är det fler barn än gosedjur får de samsas. Också det en viktig lärdom.

Märta syr invid tavlan med en annan kvinna som ser ut att göra paus i sitt handarbete.

Jag ser Musen Märta bygger bo två gånger. Första gången under premiären på Kulturnatten. Det är fullsmockat i publiken, ganska rörigt och stökigt när det händer så många saker på samma gång på Konstmuseet (glad ukulelecountry i entrén, visning av omhängda samlingen, livemålning och såpbubbleblåsning utanför).

Märta piper, hummar (vad trodde ni? att möss kan prata människospråk?) och blåser i sin visselpipa. Hon lyckas få med barn och vuxna på Imse vimse spindel framför Ellen Keys porträtt i utställningen. Tant Ellen får nämligen både medalj, blomma och sång. Men den blå ritningen på Ellens Strand ser inte ut som det hus Märta letar efter, så hon går vidare med sin fullastade barnvagn.

Andra gången jag ser uppsättningen är publiken minsta möjliga. Ett ensamt barn med en vuxen. Visselpipan blåses med försiktighet. Nu landar föreställningen i ett litet men tydligt fokus. I den interaktiva föreställningen gör föräldern en gedigen insats som läsare av skyltar och gosedjursvårdare. För ett ensamt barn kan behöva stanna kvar i sin integritetszon länge, ända till dess att det är dags för gosedjuren att sova.

Skuggspel. Även om ljusförhållandena inte är de bästa i museet kan vi se en pyttemus på vift i ett stadslandskap.

Men då har Märta letat och letat efter sitt hem så länge att hon blivit både trött och ledsen (tur att hon lät oss ta hand om de små). Slumpen leder henne till rätt hus till slut. Då blir det dockkalas tills solen går ner. Läggdags för gosedjuren (vi hjälper till).

Sedan leder Musen Märta barnen/barnet (varför kommer jag att tänka på Råttfångaren från Hameln?) till ett eget kalas.

Eva Carlssons Märta är en vuxen mus med stora öron. Hon putsar sig på nosen och kliar sig på pannans päls när hon funderar. Hon känner in och kan bemöta publiken, stor såväl som liten till ålder och antal.

Föreställningen rymmer många fina detaljer. Det lilla gröna täcket. Skuggspelet. Campingbordet. Märtas blå klänning med det vita förklädet. Och alla gosedjuren av olika arter och slag som fyller barnvagnens ark. (Oj, nu öppnades ett än mer hisnande tolkningsdjup!)

Scenografin utgörs av Konstmuseets utställning där några få utvalda verk lyfts fram, utan ord men genom handling. I denna 30 minuters interaktiva multikonstföreställning ingår även musik, från gemensam sång över mössens pipvisa från filmen om Askungen till mer klassiskt dramatiska tongångar.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Ann-Charlotte Sandelin och Hjalmar Sandelin Mårdh

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

KONSTMUSEET Norrköping

27 september, 11 oktober, 15 november, 6 december 2014, 10 januari 2015
Musen Märta bygger bo
Familjeteater (barn 2–6 år) inklusive fika
Idé, manus, rekvisita, medverkan: Eva Carlsson
Kostym: Gun Höög
Prod: Teater Pelikanen

LÄNKAR
Teater Pelikanen hemsida Facebook
Norrköpings Konstmuseum hemsida Facebook