• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Stratfordföreställning på Cnema (recension)

Två ungherrar från Verona
Valentin med Speed, sin betjänt. The Royal Shakespeare Company låter pjäsen utspelas i vår nutid.

 

Inget kvinnohat på Shakespeares tid

 

Vännerna Valentine och Proteus från Verona söker lyckan i Milano. När de möter den sköna Silvia glömmer Proteus  sin Julia. Vännerna blir rivaler. Julia kommer efter och i sedvanlig Shakespearesk ordning blir det identitetsförvecklingar och vilsegången jakt i skogen.

Två Ungherrar i Verona skrevs cirka 1590. Det finns olika teorier om att Shakespeare lånat från olika håll, som Boccaccios Decamerone och andra mer populära stycken från den tiden. Valentin ”den gode” och Proteus ”den onde” och deras kärestor Julia (kanske en förlaga till den mer kända) och Sylvia är huvudpersonerna.

Pontus Plaenge, regissör och skådespelare på Östgötateatern tillika konstnärligt ledare för teatersällskapet Shakespeare på Gräsgården i Vadstena, höll en upplysande föreläsning på Cnema. Det var nämligen där teaterföreställningen från The Royal Shakespeare Company i Stratford-upon-Avon (Shakespeares födelsestad) visades på filmduken. I ett samarrangemang med riksteaterföreningen KariN.

 


Föreställningen utspelas i Italien, i sömniga Verona och moderna Milano.

 

Mycket av tematiken i The Two Gentlemen of Verona går igen i Shakespeares senare pjäser, som Kärt besvär förgäves (Love’s Labour’s Lost) och Slutet gott, allting gott (All’s well that ends well). Många komiska poänger bygger på att män klär ut sig till kvinnor. På Shakespeares tid var det givetvis så att män utklädda till kvinnor spelade män, så det blev en dubbel förklädnad, då kvinnor inte fick agera på scenen vid 1500-talets slut (om man inte ville bli klassad som medlem av ”det lätta gardet”).

Kanske kan man inte tala om ett ”kvinnohat” på ”Stratford-bardens” tid heller, menar Plaenge, då det egentligen fanns det bara ett kön, mannen, medan kvinnan var ”en ofullständig variant” av mannen. Den som tog på sig manskläder klädde upp sig, i bokstavlig bemärkelse. Detta gäller dock knappast den moderna show vi fick se som rymde härligt utlevande prestationer från båda könen.

I vilken utsträckning man kan applicera samtida genusteorier på Två Ungherrar från Verona är dock diskutabelt; visserligen är Proteus,”skurken” (ej entydigt ”elak”), den största rollen med 381 rader, men Julia kommer nära med sina 301 och är sålunda mycket större än exempelvis Ofelia i Hamlet.

En av de saker som gör Shakespeare så stor är att han verkligen försöker förstå även sina ”onda” karaktärer (jämför Iago i Otello, Brutus som mördade Caesar eller Richard III). Med den snillrike tyske filosofen Nietzsches ord: ”Er hat an Brutus geglaubt”, han trodde verkligen på ALLA sina karaktärer, även sådana som Brutus, Iago och Proteus.

 


Ungflickskväll. Lucetta och Julia öppnar en flaska vin.

 

Den utmärkta moderna föreställning vi fick bevittna var också mycket rolig och bjöd på många vågade och ibland saftigt grovkorniga scener från alla inblandade. Julias väninna Lucetta, exempelvis, gjorde råa sexuella anspelningar på ett sätt som kanske stötte vissa, men strunt samma, det åskådliggjorde vad de flesta komedier de facto handlar om – könsumgänge (förutom pengar då).

Uppsättningen var mycket professionell, innovativ och stundom brutalt dråplig på ett nästan fysiskt upphetsande sätt vilket är ett mycket fint betyg till The Royal Shakespeare Company.

Text: Lars Henriksson
Foto:
Simon Annand/ The Royal Shakespeare Company

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

CNEMA Norrköping

25 oktober 2014
Två ungherrar i Verona

av William Shakespeare
Regissör: Simon Godwin
Prod: The Royal Shakespeare Company, Stratford-upon-Avon
Sändning via Folkets hus och parker

Arr: Riksteaterföreningen KariN och Cnema

MEDVERKANDE
I Verona
Valentine – Michael Marcus
Proteus – Mark Arends
Speed, Valentine’s Man – Martin Bassindale
Launce, Proteus’ Man – Roger Morlidge
Crab, Launce’s Dog – Mossup
Antonio, Father Of Proteus – Keith Osborn
Panthino – Simon Yadoo
Julia – Pearl Chanda
Lucetta – Leigh Quinn

I Milano
Silvia – Sarah Macrae
Duke Of Milan, Her Father – Jonny Glynn
Sir Eglamour – Youssef Kerkour
Turio – Nicholas GerardMartin
Host – Molly Gromadzki

I vildmarken
Fredlösa: Elliot BarnesWorrell, Robert Gilbert, Molly Gromadzki, Leigh Quinn, Simon Yadoo

LÄNKAR
Cnema hemsida
Folkets hus och parker hemsida
KariN hemsida
Royal Shakespeare Company hemsida

Bookmark the permalink.

Comments are closed.