• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Miljöfilosofisk premiär för Gulasch

Bakom kulisserna
Bakom kulisserna. Bakom den blå himmelsfonden sköter skådespelarna ljud- och ljuseffekter. Sanna Andersson spelar munspel, Hans Bigestans kollar manus och Kenneth Höglind ska strax ut på scenen.

 

Vatten rimmar på Katten

 

På söndag har Musikteater Gulaschs nya barnteaterföreställning Ivar, Knutte & Vatten premiär på Teater Bråddgatan 34. Det är bråda dagar, regissören Ann-Christine Magnusson finslipar på scener och övergångar med skådespelarna. Ulrika Tallving ser över de sista detaljerna i kostym och scenografi: behöver grodan något att stå på eller ska teatergruppen låna en stol på varje plats dit turnén för dem?

Bakom grodan Gunnels stora glasögon finns musikaliska Sanna Andersson, ny i musikteatergänget. Ribban höjs för varje uppsättning säger regissören Ann-Christine Magnusson. Produktionen har fått stöd från både Kultur & fritidsnämnden i Norrköpings kommun och från Region Östergötland (tidigare Östsam).

 


Repetition. Grodan dyker upp ur vassen och överraskar Ivar.

 

Gubbarna Ivar och Knutte, det är Kenneth Höglind och Hans Bigestans, kärnan i Musikteater Gulasch. Efter att under två år ha samarbetat med musikern och artisten Louice Ottosson har de sökt och funnit hennes ersättare i Sanna Andersson. Hennes första uppdrag är att spela groda.

– Grodan Gunnel gillar att umgås med människor och djur. Hon gillar att mysa till det och spela lite. Och berätta om vatten förstås, upplyser Sanna Andersson som gått De Geergymnasiets musikprogram och spelat både revy och teater sedan dess, utöver musiken.

Grodans favoritinstrument är banjolelen, en liten banjo, men hon lär vara riktigt begåvad på basfiol, Knuttes stora prestigeinstrument.

Vatten rimmar på Katten. Förra uppsättningen introducerade gubbarna Ivar och Knutte (och Katten) för publiken och nu spinner de vidare på det populära temat, som är teatergruppens hittills mest sålda föreställning. Det handlar om miljö, för det är något som alltid engagerat Musikteater Gulasch.

– Förra gången gav vi tips till barnen om miljön. Nu är det mer på ett filosofiskt plan, förklarar regissören Ann-Christine Magnusson.

 


Återvunnen scenografi. Regissören Ann-Christine Magnusson och scenografen Ulrika Tallving vid fiskeboden. Innanför är det köket i gubbarnas stuga som var med redan i Ivar, Knutte & Katten.

 

Hon har skrivit pjäsen tillsammans med Josefine Broman. Musiken står aktörerna i Gulasch för som vanligt. De har testat föreställningen för provpublik, det är viktigt att innehållet inte går över huvudet på fyra- och femåringarna eller blir för elementärt för tioåringarna. Manusförfattarna pluggade fakta för att veta säkert vad de skrev om.

– Vi vill att femåringen ska komma hem och säga ”Vet ni?!!?”. De ska komma hem med fascination över att det är samma vatten nu som det var på dinosauriernas tid.

Den frilansande regissören har kallats in till Musikteater Gulasch med jämna mellanrum i uppemot 18 år. Hon tycker att de lägger ribban lite högre varje gång, innehåll och gestaltning utvecklas.

– Det kostar lite mer och ger lite mer. Är det inte bra får man inte komma tillbaka, säger hon frankt.

Vad har du lärt dig av Gulasch?

– Respekt för musik! Att använda mig av musik och att det är ett bärande element för berättelsen. Det är lite lyxigt, säger hon och avslutar:

– De kan trolla med knäna, få till det med minsta budget. De är bra på att trixa, inga divalater.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

19 april 2015 kl 15 PREMIÄR
Ivar, Knutte & vatten

Barnteater (4–10 år)
av Ann-Christine Magnusson och Josefine Broman
Regi: Ann-Christine Magnusson
Kostym & Scenografi: Ulrika Tallving
Prod: Musikteater Gulasch

MUSIK & MEDVERKAN
Sanna Andersson
Hans Bigestans
Kenneth Höglind

LÄNKAR
Ann-Christine Magnusson hemsida
Musikteater Gulasch hemsida Facebook
Teater Bråddgatan 34 hemsida Facebook

Tagged , . Bookmark the permalink.

One Response to Miljöfilosofisk premiär för Gulasch

  1. Pingback: Faktapjäs med fusk går hem hos publiken (recension) - KULTURSIDAN.nu