Amar Dawods bildvärld i spännvidden mellan människans psyke och mänsklighetens dårskap, gudars återkomst och världens undergång griper tag.
Människor, världar och en gud
Perspektiven rusar när civilisationer föds, lever och störtar samman. Eller om det är en ensam individs inre bilder. Konstnären Amar Dawods målningar och skulpturer på Galleri Mot Strömmen griper tag och sätter igång betraktarens egna flöden.
Gud Baal av Amar Dawod.
En enda gud: Gud Baal är en liten bronsskulptur. Upp ur en bordsyta sticker en mansbyst och ett bockhuvud. Ingen likhet med de bilder av guden Baal jag googlar fram, men jag lär mig att Baal inte bara är ett egennamn utan mer en titel för flera gudsgestalter. Snabbläsning lär mig att Baal är så mycket mer intressant och komplext än en icke-lyssnande konkurrerande gud som övervinns vid en offertävling, så som lärs ut i Bibeln. Kanske det rentav är Abraham och väduren (fast med stiliserat raka horn) han offrar i stället för Isak. Eller eller…
Mittemot en Krigare, ett huvud som sticker upp ur en vagn. Så förenklad är formen, hjulen träskivor genomborrade av en axel, att jag tror mig se en antik stridsvagn som skyddar krigarens kropp. Men vagnar av just den typen tycks inte ha funnits. Är den alltså nutida. Eller en enskild persons drömbild eller vision? Mer om det alldeles strax i artikeln.
Tredje skulpturen, Utan titel, är smal och hög, ett pussel av träbitar, fyllda tygbollar, något naket och mycket målat. Mitt sinne är redan inställt på tidsdimensionen, jag ser som utsnitt av kulturlager från tusen och åter tusen år. Mönstret i grönt, rött och blått ger den pulserande liv.
Landskap av Amar Dawod.
Jag har fått till mig en text där konstnären förklarar att han är inspirerad av Franz Kafka och av sitt arbete med psykiskt sjuka personer. Om civilisations-, religions- eller krigshistoria nämner han inte ett ord, det är undertecknad betraktares öga och sinne som lägger till det perspektivet.
Målningarna bär spår av arbete. Färgen är lagd i lager, mycket fysisk och äldre (?) målningar kan skymta fram. Cirklar och triangelformer förekommer, inte geometriskt rena, men de är där. Bollar i Landskap eller är det planeter kring ett högt berg i en absurd värld med märkliga proportioner? En gestalt vid en vagn, den här gången med mjuka detaljer och hjul, där syns ekrarna tydligt.
Torn men de har inte byggts klart, eller så är de redan raserade. Stad, som ett nät av vita konturer mot ett antytt landskap i starka skymningsfärger, var där hus som byggdes, revs, byggdes och försvann igen? Eller spindelväv?
Ruiner heter en stor målning med en gestalt – ansiktslös, könlös, stympad – utan kontakt med omgivningen som tycks på väg att kollapsa. Kommer där en hand in från en annan dimension? En Vandrare, delad i två delar av en linje, går i ett öde landskap. Är individen ensam, endast i sällskap med sitt (eventuellt kluvna) jag? Är historien slut?
Amar Dawod är född i Irak. Efter konststudier vid Bagdads universitet flyttade han 1980 till Polen där han fortsatte sina grafikstudier. Sedan 1987 är han bosatt i Västervik. Han ställer ut flitigt, såväl i Sverige som utomlands. Amar Dawods bildvärld i spännvidden mellan människans psyke och mänsklighetens dårskap, gudars återkomst och världens undergång griper tag.
Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
GALLERI MOT STRÖMMEN Norrköping
2 – 22 maj 2015
Amar Dawod
Målningar och skulpturer