• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Fullt ös från BagPack till Krunegård (recension)

Markus Krunegård
Toppenkul. När Markus Krunegård står på scenen sluter hemmapubliken, de som kan alla hans låtar, upp.

 

Hit efter hit avlöser varandra

 

Mer folk än någonsin har tagit sig till Holmentorget redan vid sista Industrisemesterna första akt. Soundcheckning pågår: jazz-funkiga toner från en saxofon ekar genom luften.

– Gitarristen hör inte ett skit, utbrister någon.

Ett citrongult sken tittar in mellan byggnaderna när sju man (vanligtvis elva) starka gruppen Balkan BagPack drar igång: De bjuder på ösig orkestermusik (Balkan kryddat med andra sorters genrer) med främst blåsinstrument men även gitarr, trummor och bas. Medlemmarna lärde känna varandra när de gick musiklinjen på De Geergymnasiet. Gruppen lyckas locka fram folk till scenen där det även blir en del dans. Speciellt tre tjejer ger järnet till de rytmiska melodierna.

 

Pontiak Johanzon
Svåravläst. Pontiak Johanzon stirrade ner i iPaden under sin del av spelningen.

 

Nummer två är Pontiak Johanzon, känd för låtar som 80-talet och Gulliga Johanna och för sin breda östgötska. 2007 var han även med i 100 höjdare med Filip och Fredrik. Han kör två låtar: bland annat nya Jul i juli. Han är ensam på scenen och med blicken på sin iPad, läser han texterna utantill. Pontiak pratsjunger, kommer smått av sig, och försöker få igång publiken men känns som roliga timmen i lågstadiet. Det är inte ens charmigt på ett glatt amatöraktigt vis.

Pontiak är en kultartist och har, vad jag förstår, en trogen publik ute i landet tack vare sin speciella stil. Själv vill jag bara ta fram skämskudden och det är svårt att läsa av folk när Pontiak står där och väsnas. Är det verkligen någon som tycker det är kul? När han går av scenen undrar jag mest vad som har hänt.

Akt tre är gruppen Luntgatan Girls vars medlemmar växte upp i Hultsfred men flyttade till Norrköping för att studera vidare och blev sedan kvar här. Enligt Spotify har gruppen gett ut sex låtar och fyra av dem spelas, två är Fuck you och Håll käften. Popig snällpunk med egna upplevelser som mall.

Roligt med tre tjejer som tar för sig! Själv upplever jag tyvärr att det blir alltför skramligt. Vilket är synd då låtarna är välgjorda och förmedlar hur det är att vara ung i Sverige idag.

 

Luntgatan Girls
Skramlig snällpunk. Luntgatan Girls rapporterar från det unga Sverige.

 

Ordet smockfullt är det enda som poppar upp i huvudet när Norrköpings egen son äntrar scenen. Markus Krunegård, iklädd jeansjacka och bruna byxor, trär på sig en svart gitarr och bandet drar igång Du stör dig hårt på mig.

Krunegård är en skicklig låtskrivare med djupa texter och med stämningsfull musik. Men live vill han gärna ha stark volym med distade gitarrer och mycket ljud. Det resulterar i att texterna inte alltid når fram genom ljudväggen och kan man då inte låtarna utantill blir det lätt mest en massa buller.

Men alla som sjunger med, dansar och viftar med armarna visar att folk har toppenkul. Hit efter hit avlöser varandra, som Jag är en vampyr och Hela livet var ett disko och Ibland gör man rätt, ibland gör man fel. Ovanliga, inte spelad sedan 2008, Samma nätter väntar alla spelas efter att ha begärts under tidigare turnéer.

– Jag lovade redan under låt två att vi tillsammans skulle göra den är kvällen minnesvärd. Jag tycker den är sjukt minnesvärd, säger han under sista mellansnacket.

Under extranumret, när himlen skiftat till skymningsblå, blir publiken till en allsångskör under ledning av Krunegård. Sista Industrisemestern slog nog rekord i antalet besökare. Både i inledande nummer och avrundningen.

Text och foto: Anton K Augustsson

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

HOLMENTORGET Norrköping

24 juli 2015
Industrisemester

Arr: Upplev Norrköping

Balkan BagPack
Pontiak Johanzon
Luntgatan Girls
Markus Krunegård

LÄNKAR
Balkan BagPack hemsida Facebook
Pontiak Johanzon Facebook Wikipedia
Luntgatan Girls hemsida Facebook
Markus Krunegård Facebook Wikipedia
Upplev Norrköping Industrisemester

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.