• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Konstmuseets tre ben med Erik Chambert

Utställningsstolar
Ut i världen. Erik Chambert var het redan som ung möbelformgivare. Stolarna och skåpet har alla varit med på stora världsutställningar. Tapeten i bakgrunden är Fridhemsbacken.

 

”Tillverkningen nådde ut i hela världen”

 

Möblerna, mönstren, konsten. Alla linjer på samma träd i Erik Chamberts fantasi. På Konstmuseet sammanförs – i intimt samarbete med Stadsmuseet – Norrköpings store formgivare med studenter från Carl Malmsten Furniture Studies och nutida kollegan Ulrika Krynitz, som skapat nya rum där hennes formspråk går Erik Chambert till mötes.

– Erik Chambert är känd i vissa kretsar, men vi vill öka kännedomen om honom hos många fler. Vi i Norrköping kan vara stolta över en tillverkning som nådde ut i hela världen, säger Konstmuseets chef Helena Persson.

Möbler, måleri och textil är den korrekta undertiteln till höstens och den tidiga vinterns stora utställning Erik Chambert. Vem kan bättre än Norrköpings store formgivare föra samman Konstmuseet och Stadsmuseet? Så här nära har de inte samarbetat sedan den stadsmuseala avdelningen lämnade byggnaden vid Kristinaplatsen och flyttade in i den slitna fabriken vid Strömmen.

Till de båda museerna lämnade barnen Chambert faderns verk. På Stadsmuseet finns möbler, tyger, skisser, fotografier, anteckningar. På Konstmuseet finns konsten. I utställningen möts allt igen i en utställning med ambitionen att gripa om livsverket, bredden, men också betydelsen då och framåt i tiden. Allt detta i dubbelgallerierna 3 och 4 samt i Galleri 5.

 

Stadens mönster på skåp och tyg
Staden. Bonnie Festin visar hur nära besläktade mönstren är i skåp och textil. Norrköpings stad och naturen inspirerade formgivaren.

 

– Det är ett gigantiskt material att sätta tänderna i, framhåller Bonnie Festin. Vi ville se på honom med nya ögon, undersöka vad han har för relevans i vår tid. Hantverk och omsorg om detaljer är tendenser som också finns i dag.

Stadsmuseets Bonnie Festin är den ena av utställningens två kommissarier, den andra är Konstmuseets Helena Scragg. Duon guidar samstämmigt igenom de små avdelningar som korsbefruktar Erik Chamberts olika verksamhetsområden med en rörelse framåt i tiden.

Avstampet görs med Norrköping, staden där han var verksam i familjeföretaget Chamberts möbler. Brodern Otto var disponent medan Erik Chambert var konstnärlig ledare. Här bodde Erik med sin familj i ett trivsamt möblerat hus, för det var så han ansåg att folk skulle bo, utan några måsten.

”Var och en skall ju ha som den trivs med för det finns inga bestämda regler”. Sade Erik Chambert i en intervju i Folkbladet Östgöten 1967.

Om hörnet går utställningens resa ut i världen. På Stockholmsutställningen 1930 gjorde den unge möbelarkitekten stor lycka i våningen som Kurt von Schmalensee ritat. Norrköpings då sprillans nye stadsarkitekt var också den som så småningom ritade det som nu är Konstmuseet.

En möbelgrupp illustrerar 1930-talets världsutställningar. Där är den stoppade stolen från Chicago, rottingstolen från Paris, jalusiskåpet från Berlin, och den djärva fåtöljen från New York. Lite för sig själv står pärlan från Bryssel, en sekretär i vattrad masurbjörk med ljuvlig intarsia som ser ut som något han plockat ihop en dag på stranden.

– Det är verkligen art deco, kommenterar Bonnie Festin. Han förnyade intarsian med material som pärlemor och metall.

Långt senare i utställningen lyfter Helena Scragg upp stolen Poem med vänster hand. Den är lätt, smidig och för henne en symbol för allt Erik Chambert skapade.

– Tunna tunna linjer som ändå är sprängfyllda av energi!

 

Helena Scragg lyfter Poem
– Tunna tunna linjer som ändå är sprängfyllda av energi, säger Helena Scragg om stolen Poem och om Erik Chamberts livsverk.

 

Ibland är det nära mellan mönstren oavsett användningsområde. Idéer prövas och stöps om för textiler, för skåpsdörrar, för tapeter. Tygerna har till och med fått ett rum för sig, just nu ligger rullar på ett bord i väntan på uppsättning och Bonnie Festin minns sitt arbetsrum när donationen kom, ”en skatt”.

Ett hörn är tapetserat med Fridhemsbacken, tapeten som en gång fanns i fyra färgställningar och såldes på fina Engelska magasinet i Stockholm. Ingen rulle har stått att finna, det enda är smörpapperet som mönstret tecknades på i tusch. Lika enkla som sköna ängsblommor.

– Vi har fotograferat av, rensat bilden och skrivit ut, beskriver Helena Scragg.

Konstnären Erik Chambert gick före mönstermakaren med samma namn. Bonnie Festin pekar på målningen Livets vågskål från 1943 och visar hur mönstret återkommer i ett skåp 12 år senare. Ett skåp som andra möbelelever för övrigt kopierat, de står där tre i rad: Åsa Nyströms från 1996, Johannes Lindgrens gesällprov från 2007 och originalet från 1955.

I gouacherna gick han mot geometriska kompositioner, ett tyg har fått namnet Konkret. Men mest är det abstraktioner, den avbildade verklighet anas i grunden. Till och med i plexiglasobjekten, vars titlar – som Spansk dans och Damen med hunden – lätt sätter betraktaren på spåret.

– Han tillverkade små maskiner som vek papperet på olika sätt, säger Helena Scragg och avslöjar att Konstmuseet äger en sådan maskin.

I utställningskatalogen skriver Erik Chamberts dotter Maria om sommarresorna i Europa. De slutade alltid i Frankrike, i Paris, där han ställde ut årets tavlor på tongivande gallerier.

– Jag tänker att det skulle vara spännande att följa hans spår i Frankrike, säger Helena Scragg.

 

Studenternas rum med Chambert-in-a-box, Svulla och stolar
Studenternas rum med Chambert-in-a-box, sittpuffen Svulla och stolar: original och replik.

 

Här och där i utställningen möter Chamberts möbelkonst andras. Dels har studenter vid Carl Malmsten Furniture Studies kopierat några av formgivarens stolar. De står sida vid sida.

– Varför kopiera? frågar Helena Scragg och svarar: För att förstå hur tillverkaren tänkte.

Nära konstnärens tankar är kuben Chambert in a box som låter besökaren flytta på ramar med bildvärlden i tygmönstret Spaljé. Sittpuffen/bordet Svulla lånar detaljer från en chambertstol och klädseln från konstnärens abstrakta värld. Vi ser också intarsiabilder.

Studenterna skulle också inspireras till att skapa nytt. Där är Sebastian Gonzalez och Julia Prytz skåp Estér som låtit den chilenska hamnstaden Valparaisos färgstarka hus flytta in. Där är också Andrés Nilsons och Charlotte Byrnes himmelsblå fluffåtölj Concrete Dream som vilar på underlag av betong.

 

Galleri 5 – Sjön
Sjötema i Galleri 5. Toalettbordet med speglarna från Tessinska palatset hittades på vinden på Linköpings slott. Tygerna blandar Erik Chamberts mönster med Ulrika Krynitz.

 

I Galleri 5, sist eller först beroende på hur besökaren väljer, har formgivaren Ulrika Krynitz skapat fyra rumsinteriörer under rubriken Naturen förenar. Temana från blomsteräng och sjö, skog och hav förstärks av filmer som projiceras på konsthallens vägg.

– Tanken var att jag skulle skapa en naturstig, säger Ulrika Krynitz som bor och verkar i Ödeshög där hon låter naturen göra avtryck i sina mattor och tyger – mossa, maneter och vattenblänk.

Här möter Erik Chamberts möbler och mönster Ulrikas mattor och tyger. Sovrummet är en blommande sommardröm, förstärkt av nyrestaurerade unika paneler som räddats från Storängsskolan i Finspång. Till kuddarna i Eric Chamberts säng har hon gjort nya mönster av mjölkört som hon hittat på några olika ställen hos den äldre formgivaren.

– Vad skulle han ha gjort med dagens teknik, funderade Ulrika Krynitz och tog till digitaltryck.

– Hit tänkte vi bjuda in barnen, säger Helena Scragg, där hon står i skogsbrynet.

Då vill de krypa in i mossan och trängas i Erik Chamberts stora rotting-kanapé, ett mellanting mellan fåtölj och soffa. Det är jag säker på, och det vill jag också.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Nils-Göran Tillgren

GALLERI 3 & 4 – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDEN

https://www.flickr.com/photos/kultursidan/sets/72157659017875285/

GALLERI 5 – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDEN

https://www.flickr.com/photos/kultursidan/sets/72157659014442071/

KONSTMUSEET Norrköping

26 september 2015 – 24 januari 2016
Erik Chambert

Möbler, måleri och textil
Utställningskommissarier: Helena Scragg, och Bonnie Festin
Prod: Norrköpings Konstmuseum, Stadsmuseet och Carl Malmsten Furniture Studies

MEDVERKANDE
Erik Chambert (1902-1988)
Studenter vid Carl Malmsten Furniture Studies
Ulrika Krynitz, formgivare
m.fl.

VERNISSAGE
26 september 11–23
12.00 & 16.00 Familjevisning
13–14 & 14.30–15 Boksignering: Sommäräng, Konkret och Harlekin
13.30, 15.00, 17.00 & 19.00 Visning
14.00 Invigning

PROGRAM
Babyvisning kl 14
29/9, 27/10 24/11, 22/12
Familjevisning kl 12
4/10, 27/10, 28/10, 30/10, 1/11
Skapa i Krumeluren kl 13
4/10, 27/10, 28/10 8/11

FÖRELÄSNINGAR
4/11 kl 18
Sommaräng, Konkret och Harlekin med Bonnie Festin
18/11
Varumärket Erik Chambert med ass. professor och arkitekt Kersti Sandin Bülow
9/12 kl 18
Mötet med Chambert – från arkiv till tredimensionella skisser i utställningen med professsor Johan Knutsson och alumner från Carl Malmsten Furniture Studies

LÄNKAR
Erik Chambert hemsida
Carl Malmsten Furniture Studies hemsida
Norrköpings stadsmuseum hemsida Facebook
Norrköpings Konstmuseum hemsida Facebook
Ulrika Krynitz, Urnatur hemsida
Välgjort om Erik Chamberts textila verk recension Kultursidan.nu 19/9 2015
Carl Malmstenstudenter lär om Chambert reportage Kultursidan.nu 13/1 2015

Tagged , , , , . Bookmark the permalink.