• KULTUR-ANNONS

     

     

  • NYHETER

Poeten Šemso Avdić skriver om romers liv

Šemso Avdić
Prisad poet. Šemso Avdić visade upp sig på Hageby bibliotek i början av sommaren.

 

Om kärlek men mest om sorg och lidande

 

Drygt 70 år efter ”Zigenarnatten” i Auschwitz. Efter judarna är romerna den folkgrupp som drabbades hårdast av nazisternas folkmord. Men bemötandet var inte så mycket bättre tidigare. Norrköpingsförfattaren och poeten Šemso Avdić skriver om romskt liv och erfarenhet från Bosnien.

Det är tack vare DN-skribenten Hynek Pallas jag vet att den natt som nyligen varit, mellan den 2 och 3 augusti, fick namnet ”Zigenarnatten”. Den natten fördes de överlevande romerna från koncentrationslägret Birkenau till krematoriernas Aschwitz. Det är särskilt de tjeckiska romernas historia som Pallas skrivit om i sin bok Oanpassbara medborgare – historien om förföljelsen av de tjeckiska romerna som kom ut i våras.

Šemso Avdić bor i Norrköping, och vet att de bosniska romernas historia även den är fylld av diskriminering, våld och – därtill århundraden av slaveri i stora delar av övriga östra Europa. Om detta skriver han i sin poesi.

Jag träffade Šemso Avdić på Hageby bibliotek i Mirum redan i början av sommaren. I Norrköping är han en granne bland andra i det Hageby som blivit invandrarnas stadsdel. I den romska världen är han en respekterad poet. Han dukade upp sina åtta litterära verk, plus några i översättning, på ett bord vid biblioteksentrén ut mot gallerian.

En hedersplats fick guldplaketten för 40 år av litterär verksamhet, som han fick förra året av den Romska världsorganisationen. Det är en betydelsefull plakett, inte bara för mottagaren, utan även för givaren. Länge var romanis många dialekter enbart muntligt traderade, skriftspråket är senkommet.

 

Šemso Avdić – Enkel biljett från Banja Luka
Dokument från en värld som inte längre finns. Enkel biljett från Banja Luka av Šemso Avdić.

 

– Jag har skrivit sedan 1985, berättade Šemso Avdić. Redan förstlingsverket, utgivet i Italien, uppskattades och renderade honom en utmärkelse.

Det började förstås långt tidigare. Šemso Avdić föddes 1950 och växte upp i efterkrigstidens Banja Luka i dåvarande Jugoslavien. Stadens romer bodde i samma stadsdel, nästan alla på samma gata. Jag förstår att han betraktar den tiden som en guldålder, en period då romerna var medborgare i sitt land. Åtminstone nästan.

I skolan visste alla barn och alla lärare att Šemso var rom och han bemöttes därefter. Den gången i fjärde klass då alla elever fick i läxa att skriva en dikt minns han fortfarande.

– Jag fick stryk av läraren. Han trodde att jag skrivit av en riktig dikt. Efter det vågade jag inte visa vad jag kunde längre.

Det finns en fortsättning på den historien. Tjugo år senare mötte Šemso Avdić sin gamle lärare. ”Vill du recensera min nya bok?”. Läraren grät – och skrev. De blev vänner.

Det är genom modern, berätterskan, som Šemso Avdić först lärde sig om romernas historia. En historia om evigt främlingskap, diskriminering och slaveri. I östeuropa hölls romerna som slavar, köptes och såldes under sexhundra år, fram till sent 1800-tal. Skammen drabbade offren, inte förövarna, och den sitter kvar i vår tid.

Romerna är änglar, dödens och lidandets vandrare
de går sakta mot sitt öde, redan avgjort
sex århundraden, med anden vinner de över sorg
även mot döden har de gått, utan ett enda ord.

Strofen är hämtad ur dikten ”Romska lidanden, från Indien till Europa”. Sondottern Amela Avdić-Maletic har råöversatt några av dikterna till svenska. Jag läser om kärlek men mest om sorg och lidande.

 

Šemso Avdić
En poets tolkning av mordet på en hel familj. Endast en ung pojke överlevde.

 

I muntliga kulturer hålls poesin högt. Det är poesi som förgyller bröllop, poeter som skriver texter till sångerna. Aktningen lever kvar även när skriftspråket finns. Šemso Avdić är en respekterad poet och populär sångförfattare.

Alltså var det till Šemso Avdić en ung man ringde för inte så länge sedan. ”Skriv om min familj!” Han behövde en poet för att förlösa den ångest han bar sedan han som barn blev vittne till hur familjen dödades, under 1990-talets krigskaos passade en del på att ta ut sitt hat mot romerna.

– Jag grät när jag skrev den. Han bor i Tuzla och har ett jobb idag. Då var han sex sju år gammal och skottskadades. De trodde att han dog men han överlevde.

Dikten heter i en första översättning ”Far, ditt blod strålar fortfarande inom mig”.

Redan innan Jugoslaviens upplösning flyttade familjen Avdić till Italien. Šemso Avdić berättar om hur lagstiftning och samhälle alltmer diskriminerar romer, den fattiga majoriteten likaväl som den medelklass han tillhörde. Han beskriver hur han själv under hot manövrerades bort från en politisk post motsvarande riksdagsledamot.

Något av hans viktigaste verk i dag är ändå en faktabok, Enkel biljett från Banja Luka, där han dokumenterat alla romska familjer som bodde i staden när han växte upp. Inte någon finns kvar i dag. Ett kommande verk handlar om romsk erfarenhet av Andra världskriget, det om något kommer att bli tung läsning.

 

Šemso Avdić och sondottern Amela Avdić-Maletic
Šemso Avdić och sondottern Amela Avdić-Maletic.

 

Šemso Avdić är ordförande för den svenska romska organisationen. Tillsammans med andra poeter och lingvister arbetar han för att skapa ett standardspråk för alla romanitalande i världen, det finns romer i så många som 130 länder. I dagsläget räknas 17 dialekter som utvecklats genom mer än tusen år.

– Farfar lever för romer. Han är en romsk själ, säger sondottern Amela Avdić-Maletic som tolkar vid Šemso Avdićs möte med svenskspråkiga media.

På det personliga planet är målet att finna ett förlag som vill översätta och ge ut hans verk till svenska. Att han översatts till spanska, engelska, franska, tyska och portugisiska är ett bevis på betydelsen av hans verk. ”Han vill nå alla med sin lyrik”.

Amela Avdić-Maletic växte upp som fosterbarn hos sina farföräldrar. Hon som kom till Sverige som ung har lättare tagit till sig svenska språket. Snart är det också hennes tur att förmedla sin erfarenhet av romskt liv. Men inte som poet, hon väljer prosa.

– Jag skriver en roman om mitt liv. Mitt mål är att nå ut till de romska kvinnorna.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

LÄNKAR
Vår romska historia hemsida Wikipedia
Om Zigenarnatten av Hynek Pallas i DN

Tagged . Bookmark the permalink.

One Response to Poeten Šemso Avdić skriver om romers liv

  1. Pingback: Poeten Šemso Avdić skriver om romers liv | Prensa Norrköping