Familjehistoria. Helga Härenstam reste till Zimbabwe och fyllde i de tomma luckorna i fotoalbumet hon ärvt efter sin farmor.
”Jag får andras berättelser tillbaka”
NORRKÖPING I missionärernas fotspår. Fotografen Helga Härenstam ärvde sin farmors familjealbum och gav sig ut på en resa till södra Afrika. På torsdag berättar hon om resan och utställningen I väntan på vad som komma skall på Arbetets museum.
Eftersom Helga Härenstam var fotograf fick hon ärva Farmors gamla fotoalbum. Det var slitet, urblekt och många bilder saknades. Till några bilder fanns det text. Andra foton var troligen så självklara för albumets ägare att det var svårt att identifiera vilka de föreställde.
Farmors föräldrar var missionärer på den stora missionsstationen Mnene i dåvarande södra Rhodesia, som i dag heter Zimbabwe.
– Albumet blev som en karta, förklarar Helga Härenstam och öppnar sitt eget album, en fotobok som ger nytt liv åt det gamla med originalbilder och hennes nytagna på varje uppslag och skirt skyddspapper med texter på svenska och engelska.
Första gången någon korsar Ekvatorn ska denne renas från smutsen från norr. Dessa dignitärer skulle vara med vid dopet: Kung Neptunus, Drottning Amfitrite, Härold, Sekreterare, Domare, Davey Jones, Polisernas chef, Björnarnas chef, Läkare, Barberare, Han som stämplar Treuddar, Polis och Björn.
Fotoalbumet utgör också modell för utställningen på Arbetets museum. Gröna platta skåp att öppna, ett bilduppslag per skåp. På väggen vid bildskåpen har hon skrivit för hand, fotoalbumets anteckningar blandat med citat från personer hon själv mött.
Den som öppnar alla luckor bläddrar sig igenom berättelsen från utbildningen inför avfärden, passerandet av Ekvatorn med dess speciella ”dopritual”, Victoriafallen, kyrkliv, vardagsliv och umgänge bland missionärerna. Och den lilla dotterns tidiga uppväxt, hon som blev Helgas farmor. Missionärsparet var där 1918–1923.
Mitt i rummet står en koffert i trä. På locket står adressen hem, på dess insida en lista på dess innehåll. En liten matta av gräs, hushållstextilier, en silverskål, musikhäften och fotografier.
Helga Härenstam följde kartan, reste i missionärernas fotspår. Hon fotograferade och reflekterade över dåtid och nutid. Farmors föräldrar var unga, de hade inte mer än kommit till Mnene förrän de gifte sig. Svenska kyrkans mission drev där – och stöder än – en stor missionsstation med kyrka, skola och sjukhus. Väl på plats mötte Helga en inhemsk läkare som menade att hon borde vara stolt över förfäderna.
– Jag fick en mer nyanserad bild av verksamheten. De gjorde mycket som var bra, men samtidigt detta att ”de ska tro som oss”. De fick namn som Faith, Trust och Witness, säger Helga.
Missionärsgravar. Endast männens namn graverades in på stenarna.
Helga Härenstam försökte inte återskapa vad som kunde ha varit i de tomma ovalerna och rektanglarna även om estetiken, bildspråket, har ett familjär uttryck. Istället lät hon slumpen och associationer avgöra. En lek med historieberättande, med tid och plats. Men också med diskreta reflektioner över kolonialism och vit manlig överhöghet.
”Förresten, vet du vad jag tycker är märkligt med missionärernas gravar? Deras fruar ligger också där, men deras namn står aldrig på stenarna. Jag går förbi och tänker; `Hallå, det är faktiskt fler personer i den här graven! Vet du varför de gjorde så?”
Texten står invid bilden från Helga Härenstams besök till en gravplats för de vita missionärerna.
Själv tecknar hon bokstäverna ”WO” med snabbt dunstande vatten vid ett monument med texten ”TO BRAVE MEN” och fotograferar av.
Den öppna utställningsformen lämnar stort utrymme för betraktarens egna frågor kring de svenska missionärernas roll i det koloniala Rhodesia. Varför tilläts de vara där av det rhodesiska styret, som då var ett handelskompani? Nyfikenheten blir också stor på missionärerna, vad kännetecknade dem?
– De var inte så rika, berättar Helga Härenstam om familjens bakgrund.
Sagokista. Med locket uppfällt som om kistan varit fyllt med berättelser. Helga Härenstams utställning ”I väntan på vad som komma skall” hänger på våning 7 i Arbetets museum.
Att bli missionär var spännande och de som sändes ut fick en god utbildning. Grovt uppdelat blev männen präster och deras hustrur blev sjuksköterskor. De studerade även språket så att de skulle kunna tala med befolkningen.
– När jag visat för folk får jag deras berättelser tillbaka, säger Helga Härenstam.
På torsdag kommer Helga Härenstam till Arbetets museum. Vid ett fotografsamtal berättar hon mer om sin resa till anfädernas missionsstation.
© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Sven Åke Molund och Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR
ARBETETS MUSEUM Norrköping
24 februari – 13 maj 2018
I väntan på vad som komma skall
Helga Härenstam
FotografiPROGRAM
19 april kl 18
Fotografsamtal med Helga Härenstam
LÄNKAR
Svenska kyrkans mission Wikipedia
Rhodesia Wikipedia
Helga Härenstam hemsida
Arbetets Museum hemsida Facebook