• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Surbulledans minns textilens kvinnor


Möte. Blaubas dansare samspelar med skulpturen Vår enighets fana under stadsvandringen om Textilhistoriens kvinnor. Sofia Sosso Harryson till vänster, Tea Harryson till höger.

 

”Vi har glömt slaveriet i Sverige”

 

NORRKÖPING Platsspecifikt historieberättande med dans. Stadsmuseets pedagog Ellika Kyndel berättar om den tidiga textilindustrins kvinnor. Danskollektivet Blauba gestaltar med abstrakta rörelser. Imorgon lördag kommer två nya chanser att se dem.

Under ”Kvinnornas festival”, som initierats i samband med Cirkus Cirkörs föreställning Epifónima, bidrar Norrköpings stadsmuseum med stadsvandringen ”Textilhistoriens kvinnor med dans”. Torsdagens Surbulledans kallas genrep. Museipedagogen Ellika Kyndel startar inifrån museets foajé.

– Vi måste sätta in kvinnorna i deras historiska kontext, säger Ellika Kyndel och skissar bakgrunden, hur den nya bomullsfibern ledde att Norrköpings mansdominerade textiltillverkning industrialiserades och lockade landsbygdens kvinnor till staden under 1800-talets mitt.

 

Ellika Kyndel
Agitator. Ellika Kyndel berättar om förhållandena i Norrköpings bomullsindustrier. I bakgrunden Kata Dahlström, sjubarnsmodern som reste land och rike runt och talade för rösträtt och fackföreningar.

 

Första stoppet är vid Pye Engströms skulptur Vår enighets fana på Skvallertorget. Men det är inte guldkalven på toppen som är det viktiga utan textilarbetarna som lyssnar till agitatorn Kata Dahlström. Eller textilarbeterskorna… för det var kvinnor som tjänade maskinerna som dånade i fabrikernas salar där dammet rök i den fuktiga luften berättar Ellika Kyndel engagerat.

Kvinnoliv, det ständigt pågående. Från jordens djup till självupptäcktens tanke. En flyktig ömhet mot ett barn. Blaubas två dansare är klädda i de hellånga kjolar med rak men halvvid skärning som kvinnor bar under sent 1800-tal. De parallella rörelserna är abstrakta, det är inte fråga om teatral gestaltning. Lika men ändå olika är systrarna Sofia Sosso Harryson och Tea Harrysson.

 

Surbulledans vid fängelsegrinden
Balansakt. Surbulledans vid fängelsegrinden med Tea och Sofia Sosso Harryson från Blauba.

 

Grinden är låst till Norrköpings nedlagda fängelse. 1790 byggdes huvudbyggnaden, kungen Gustaf III engagerade sig personligen i ritningarna för ett av Sveriges tre första statliga spinnhus. Men spinnhus var inte något nytt.

– Det vi glömt bort är det slaverisysem som fanns i Sverige. Kvinnor som inte var gifta eller hade anställning dömdes för lösdriveri och sattes på spinnhus. Kvinnorna spann ulltråd, gratis, till Drags manufaktur som låg precis intill. De fick mat – gröt eller strömming – och en sovplats.

– Det föddes barn här inne. En del växte upp här, andra skickades till Barnängens fabriker i Stockholm. Mängder av kvinnor och barn ligger begravda här, berättar Ellika Kyndel.

Tätt sammankopplande, i en gemensam balans eller motbalans. Gula trikåer och svarta kängor avindividualiserar. Långsamt, som tiden för den som inte kan rå över sig själv, förflyttar sig dansarna från ena sidan av grindens galler till den andra. Stöttar, bromsar, drar i ett ständigt pågående flöde. Vid hörnet stannar de, blickar bakåt – framåt.

 

Surbulledans i Grytskvarteren
Knytnävar. Det tredje verket i Surbulledans ges i Grytskvarteret.

 

Grytskvarterens gränder blir sista anhalten. Ellika Kyndel berättar om väverskan Anna Särström, vars namn nu kan läsas på en av Norrköpings spårvagnar, men då straffades med svartlistning för sin strävan för facklig och politisk kamp vid 1900-talets början. Hon var Norrköpings bomullsväverskors första fackordförande och var även med och bildade den socialdemokratiska kvinnoföreningen i Norrköping.

Spinnhuskvinnornas gula möter textilarbetarnas långa grå kjolar. Ny strävan. Ny kraft. Nävar knyts.

”En del män tillåter kvinnan visserligen att utföra en del grovarbete i det samhälleligas tjänst, men makten, den behåller de själva. Kvinnorna få ju i likhet med männen till fullo göra sina skyldigheter mot detta samhälle, och då fordrar väl den enklaste rättvisa att de också skola få deltaga i detta samhälles skötande”, avslutar Ellika Kyndel med ord hon lånar från Anna Särström.

Det finns ytterligare en möjlighet att se Surbulledans. De korta dansverken visas även på Galleri Kameleont på lördag.

© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Tanja Volkova

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

Surbulledans vid Vår enighets fana

STADSMUSEET Norrköping

6 & 8 september 2018 kl 18 resp kl 13
Textilhistoriens kvinnor
Stadsvandring med museipedagog Ellika Kyndel
Surbulledans
Danskollektivet Blauba

GALLERI KAMELEONT Norrköping

8 september 2018 kl 16
Surbulledans
Danskollektivet Blauba

DANSARE
Sofia Sosso Harryson
Tea Harryson

LÄNKAR
Kata Dahlström Wikipedia
Spinnhus Wikipedia
Norrköpings fängelse Wikipedia
Norrköpings textilindustri Wikipedia
Namnen på Norrköpings spårvagnar SVT
Blauba hemsida Facebook
Norrköpings stadsmuseum hemsida Facebook
Galleri Kameleont hemsida Facebook
Kvinnornas festival info
Kvinnornas festival med kändisparad reportage Kultursidan.nu 3/9 2018

Tagged , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.