Jens Liljestrand om Vilhelm Moberg


Påläst. Med Litteraturscen Söderköping tar Mats Granberg Litteraturscen Östergötland vidare till lokala scener och agerar samtalspartner som ska locka det bästa ur gästande författare. Här med Jens Liljestrand i Söderköpings bokhandel.

 

Utvandrarna även om hans samtid

 

SÖDERKÖPING Vilhelm Moberg och hans skapelser ingår i vårt kollektiva minne. Författaren Jens Liljestrand är först ut på nya Litteraturscen Söderköping. Stolarna står trångt i Söderköpings Bokhandel.

Det andas böcker i Söderköpings Bokhandel & Antikvariat. Stolarna står trångt för att så många som möjligt ska kunna få plats. Jens Liljestrand samtalar med Mats Granberg om sin biografi om Vilhelm Moberg, Mannen i skogen. Boken har tagit honom flera år av forskning i litteraturen, breven och samtal med efterlevande.

– Den som inte läst något av Vilhelm Moberg, sträck upp en hand, uppmanar Mats Granberg förgäves. Ingen hand höjs, alla kan sin Moberg.

Efter ett år med Litteraturscen Östergötland i Region Östergötlands regi är det dags att ta projektet vidare på lokal nivå. I Söderköping har bokhandeln och biblioteket tillsammans startat Litteraturscen Söderköping med stöd från Statens kulturråd. Mats Granbergs uppgift är att ”producera samtal”, alltså att fortsätta att läsa in sig på författare och föra samtal inför publik. Genom frågor locka fram svar som både är fylliga och intressanta för publiken.

Själv vet jag inte så mycket om Jens Liljestrand men en hel del om Moberg. Hans böcker fanns hemma i mina föräldrars bokhylla. När jag växte upp på 1970-talet kom filmer och TV-serier. För mig och säkert för många andra dyker Sven Wolter upp när man säger Raskens eller Max Von Sydow om man säger Karl-Oskar. I publiksorlet hör jag prat om olika karaktärer.

 

Jens Liljestrand – Mannen i skogen
Mannen i skogen. Ett digert verk om Vilhelm Moberg.

 

Högläsning är något speciellt. Jag sluter ögonen och lyssnar när Jens Liljestrand läser högt ur sin biografi. Den behagliga rösten läser med perfekt intonation, känslor målas upp i ett mångfacetterat porträtt.

Vi hör om mannen som älskade dansen. Lär att Moberg tyckte om att trycka en trind barm mot sin kropp men även hur damer beskrivit euforin. Jens läser om starka händer som läggs om midjan och hur lätta alla kvinnor kände sig när han förde dem i dansens virvlande steg.

– 1,83 meter. Så lång var Vilhelm i inskrivningsboken för soldater, upplyser Jens Liljestrand. Genomsnittslängden för män var 1,74 meter.

Den store Vilhelm Moberg var inte någon jätte kroppsligt sett men hans litteratur är gigantisk. I den svenska bokhyllan är han en klassiker och en författare som förkroppsligat en del av den svenska folksjälen.

Jens fortsätter med Mobergs brevväxlingar till både nära vänner men också kändispersonligheter. Det finns ett mönster, i brevväxlingarna som inleds med ord om sann vänskap. Alla får till sist detsamma, löftet om evig ovänskap!

Under kvällen kommer vi nära Vilhelm Moberg och hans tid. Vi tar del av de personliga erfarenheter och åsikter – om kyrkor, kärlek och alkohol – som speglas i författarens verk.

– Det som alltid har fångat mig är hur alla pratar om Mobergs persongalleri som om det var levande människor som de känner. Om man kan skriva så och få en hel läsekrets i olika åldrar att känna så, då har man gjort storverk, svarar Jens Liljestrand på Mats Granbergs fråga om varifrån hans intresse av Vilhelm Moberg kommit.

Jens Liljestrand, som är född 1974, kommer ihåg en resa till USA på 1980-talet. Hans pappa berättade under en bilfärd om Kristina och Karl-Oskar för amerikanska vänner, de blev levande personer för den unge Jens.

Jens Liljestrand menar att författare som går utanför ramarna, som Astrid Lindgren och Tage Danielsson, blir en del av vårt kollektiva minne. De har skapat odödliga karaktärer, alla kan nämna någon och dessa karaktärers repliker.

 

Jens Liljestrand
Jens Liljestrand som disputerade med en avhandling om Vilhelm Mobergs Utvandrarserie år 2009 har nu tagit det stora greppet om författarens liv och verk.

 

Vilhelm Moberg växte upp i en mellanklassfamilj, på en gård i Småland. Familjen var inte rik men inte heller fattig. Den standard som rådde då är något som vi idag jämför med ett U-land.

– Tänk er att inte ens ha ett utedass, säger Jens. Tänk att lära sina barn uträtta sina behov i en grävd grop – där har ni Mobergs uppväxt!

Under perioden 1918–1927 prövar Moberg olika stilgrepp och genrer. Han började som journalist. Debuten kom 1921 med kåserisamlingen I vapenrock och linnebyxor, som ledde till att Moberg fick smaka på arresten. 1925 skrev han pjäsen Kassabrist som bygger på en sann berättelse om förskingring. 1927 kom Raskens, som inte alls blev någon succé till att börja med.

– Hur många av er har sett eller suttit vid en gammal Remingtonskrivmaskin? En sådan där som faktiskt krävde fysisk styrka för att kunna slå ner tangenterna? Känner ni kraften som behövs?, frågar Jens Liljestrand retoriskt och fortsätter:

– Tänk er att ni skriver en roman, det är många nerslag. Tänk sedan att ni lägger pappershögen åt sidan för att sedan skriva ner allt igen, inte bara en gång utan fyra eller fem gånger. Känner ni värken i axlarna och nacke? Min biografi har över en miljon tecken – börjar ni förstå vilket hästjobb Vilhelm Moberg utförde?

1947 påbörjas den svit som kanske för många är mest synonym med Moberg, Utvandrar-serien. Den tar 11 år att färdigställa. Vilhelm Mobergs uppväxt präglas av utvandring, båda hans föräldrar kom från syskonskaror där alla utvandrade utom de själva. Moberg växte upp med tron att ordet kusin var ett annat ord för ett finare och rikare barn i USA.

Som 18-åring ville han själv utvandra till möjligheternas land men moderns vädjan gjorde att han stannade i Sverige.

Jens Liljestrand hävdar att Vilhelm Moberg med Utvandrarna inte bara skrev en historisk roman utan även om sin efterkrigstid. 1948 reste Moberg till USA, som han såg som det fria landet mot ett klaustrofobiskt Sverige. Men i Sista brevet till Sverige har föredömet USA tappat lite av sin guldgloria.

Biografikern tar också upp att Moberg lekt med årtal. Främst när det gäller konventikelplakatet, förbudet mot bönemöten utan en prästs medverkan. 1868 var den största vågen av utvandrade ifrån Sverige men Kristina och Karl-Oscar gör sin resa redan 1850. Konventikelplakatet upphävdes först 1858.

Vilhelm Moberg besökte svenskättlingars gravfält i USA. Där han hittade Kristinas ord som klingar inom mig när jag lämnar bokhandeln:

”Om allt rämnar runt omkring oss finns vår kärlek kvar.”

© Text: Christina Wernersson
© Foto: Johanna Hellstrand/Söderköpings bibliotek

SÖDERKÖPINGS BOKHANDEL Söderköping

11 september 2018
Jens Liljestrand
Författarsamtal med Mats Granberg
Litteraturscen Söderköping – Söderköpings Stadsbibliotek och Söderköpings Bokhandel & Antikvariat

LÄNKAR
Vilhelm Moberg Wikipedia Vilhelm Moberg-Sällskapet
Jens Liljestrand Wikipedia  Mannen i skogen
Söderköpings Bokhandel & antikvariat hemsida Facebook
Söderköpings Stadsbibliotek hemsida Facebook

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.