• KULTUR-ANNONS

     

     

  • NYHETER

Linda Jurmus maskin är på Verkstad


Reglage. Linda Jurmus maskin kan startas och stoppas. Skyltarna har konstnären gjutit hemma i Karlskoga.

 

”Jag blev sugen på remdrift”

 

NORRKÖPING Från Kvarngatan till kulturkvarteret Hallarna. Konstnären Linda Jurmus surrande 1800-talsmaskin inviger finrummet dit Verkstad konsthall flyttat. Bakom kulisserna väntar små naggande klor att ta plats på scenen. Hie ego sum – jag är här.

Så är då Verkstad konsthall här. Efter att ha flyttat runt i fastigheten i hörnet av Kungsgatan och Kvarngatan genom åren, minst fyra lokaler från råkalla källare till en sommarhet vind, till kulturkvarteret Hallarna.

Ta sikte från färgkuliga Bollop mot den gröna dörren till Hallarnas företagsateljéer. En trappa upp, hiss finns, och sedan så långt till höger som möjligt. Alternativt trappan upp till dörren vid grinden mot Tunnbindaregatan, sedan ytterligare en trappa.

Rummets yttervägg är vackert halvrundad. Fönstren släpper in ljus från nordost och öster, perfekt för ett galleri. Verksamhetsledaren Anx Kupiainen är nöjd.

 

Linda Jurmu – Hie ego sum
Linda Jurmus utställning Hie ego sum inviger Verkstad konsthalls nya lokal.

 

– Nu blev jag sugen på remdrift. Så jag besökte Mullhyttans kvarngård när de hade hantverksdag.

Konstnären Linda Jurmu arbetar med rörliga skulpturer. 2011 ställde hon (som Linda Jansson) ut på Konstforum. Mycket små rosor och fåglar anslutna till sågar som bet allt djupare i de trädgrenar de satt på. Samt teckningar.

Den här gången är proportionerna mer mänskliga. På en svart träram sitter elmotorn som driver det första hjulet. Ett spännhjul tynger remmen som för kraften vidare till ännu fler hjul. Hjul och armar av trä, remmar av läder fästa med metalliska alligatorlås.

– Trä är nytt för mig, säger Linda Jurmu och berättar om hjulens svagt konvexa yta av limmat björkfaner.

Delar av maskineriet är hämtat från olika träslag. Detaljerna är ofta vackra, alltid funktionella.

Elmotorn är lågmäld. Det surrar lågt när remmarna driver hjulen. Ett mjukt tickande hörs när metalliska ”stitch” klickas mot upphöjda skruvar, de utgör styrsystemets av och på. En trivsam maskin på det hela taget.

– Jag gillar meningslösheten i bara varandet. Jag kan titta på den som den är, säger Linda Jurmu som fortsätter:
– Men jag gillar den där överföringen. Rörelsen är nog mitt syfte.

 

Linda Jurmu – Hie ego sum
Installation. Linda Jurmus Hie ego sum består av fyra små gröna scener vars aktörer styrs av maskineriet i bakgrunden.

 

I förlängningen styr remdriftsmaskinen små apparater som står på fyra pelarbord. Borden är loppisfynd som målats gröna och fått varsitt tält inspirerat av Hagaparkens koppartält i Stockholm, fast här är de gjorda i papier-maché och har en liten utsmyckning. Bakom svarta sammetsdraperier står apparaterna gömda.

Bara klon sticker ut.

Sinnrika kopplingar styr den elektromagnetiska klons lyft och släpp. Det låter hårt och kantigt när den hackar i sitt lilla scengolv. Ett brutalt ljud som kontrasterar obehagligt mot inredning, färg och kraftkällans mjuka surrande och tickande.

Det väcker associationer som kan dra åt olika håll – från naggande tankar och huvudvärk till oanade resultat av ett blint samhällsmaskineri.

– Kanske en freak show, reflekterar Linda Jurmu som till vernissagen ska fördunkla rummet och sätta ljus.
– Tolkningsföreträdet ligger hos betraktaren.

 

Linda Jurmu – Hie ego sum
Gömsle. Styrd av elektromagnetiska impulser lyfts klon upp och slår hårt ner i scengolvet. Det låter hårt i det lilla resonansrummet av masonit och papier-maché.

 

Vi talar om installationens titel, Hie ego sum. Att både Gud och Döden tillskrivs orden. Och så finns #jagärhär, förnuftets och medmänsklighetens riddare som kämpar mot nättrollen med de enkla svaren på de svåra frågorna.

– Jag tycker #jagärhär är det bästa.

Maskinen går att starta och att stoppa. Skyltbrickorna med de instruerande orden har Linda Jurmu gjutit själv hos Roger Bergman som upplåtit sitt gjuteri hemma i Karlskoga där hon har sin ateljé. Träplattan i finaste masurbjörk.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

Linda Jurmu – Hie ego sum

VERKSTAD KONSTHALL, HALLARNA Norrköping

6–27 oktober 2018
Linda Jurmu
Hie ego sum
Installation/rörlig skulptur

LÄNKAR
Linda Jurmu hemsida
Verkstad hemsida Facebook
Fem par ögon sörjer och skapar världen på Konstforum reportage Kultursidan.nu 5/11 2011

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.