Peter Kagerland om tidiga punken


Ung rebell. Peter Kagerland har skrivit två gedigna verk om tidig svensk punk, Ny Våg och Punklyrik. I torsdags gästade han Litteraturscen Söderköping.

 

Punken lever – problemen är kvar

 

SÖDERKÖPING ”Stanna upp och lyssna på på musiken.” Att punken var aggressiv och rebellisk vet vi nog alla, den bar budskap från en ung och frustrerad generation. Peter Kagerland har gästat Litteraturscen Söderköping.

Peter Kagerland har skrivit två böcker om punkens inflytande i svensk musik, Ny Våg (2012) och Punklyrik (2017). Att böckerna skulle leda till en rad föreläsningar om punken hade inte Peter förväntat sig.

Att punken var aggressiv och rebellisk vet vi nog alla. Denna kväll i Söderköpings bokhandel guidade han oss igenom både bandnamn och texter från den första punkvågen som drog genom Sverige 1977–1982.

Peter Kagerland är ursprungligen från Linköping men är i dag bosatt i Norrköping. Hans hjärta har alltid haft punken i ett särskilt varmt fack. Han har bland annat engagerat sig inom Kontaktnätet, frilansat som musikrecensent för Tidningen Östgöten och arbetat på skivbolaget Non-Stop Records.

2012 var han, efter många års research, klar med Ny Våg, som naturligtvis kan läsas från pärm till pärm men mera ska ses som ett referenslexikon, där författaren presenterar närmare 600 punkband.

 

Peter Kagerland
Träffad. Peter Kagerland var 15 år när punken slog igenom i Sverige 1977.

 

– Stanna upp och lyssna på på musiken när du fångas av ett namn eller kanske något namn som du känner igen. Lyssna på texterna och låt dig fångas av den första punkvågen som gick i Sverige mellan åren 1977 och 1982, uppmanar Peter Kagerland när han nu gästar Söderköpings bokhandel.

– Det var mitt livs vansinnesprojekt, säger Peter med ett varmt skratt.

Första upplagan av Ny Våg var på 1.000 exemplar. På tolv dagar sålde första tryckningen slut. Releasefesten var på Rågsveds ungdomsgård där Ebba Grön en gång inledde sin karriär.

Många läsare hörde av sig och en efterföljare efterfrågades. Peter Kagerland funderade på vad han mer kunde skriva om den tidiga punken. 2017 kom Punklyrik – Svenska punktexter 1977–1982 som presenterar 160 låttexter med kommentarer från bandmedlemmar i de olika banden, fördelade på 22 kapitel.

– Vi som lyssnade på musiken var helt vanliga ungdomar men med en annan faiblesse för musik än vanliga Svenssons. Vi hittade en genre som talade om hur det var att vara ung under punkens första våg, säger Peter Kagerland.

Punken var lite spretig. En del band var kanske inte var så seriösa, några kom på sitt bandnamn precis innan gig och den senaste låten skriven 20 minuter innan spelstart.

Ungdomsgårdarna hade en viktig roll. Det var de som hade replokal och ibland även instrumenten. Det var också oftast där som det första giget var. Bandnamn och texter provocerade men det provokativa har också alltid varit ett honnörsord för denna genre. Den ifrågasätter och sparkar både uppåt och neråt i samhället.

Peter Kagerland guidar oss igenom några kapitel och ämnen. Första kapitlet handlar om hur det var att vara ung punkare. Låttexter som handlar om hur det var att hamna i slagsmål mot raggare, bli jagad av polisen och höra skymford på grund av utseende.

P-nissarna ville få stopp på raggarna med låten Vägra raggarna benzin. I Rude Kids låt Raggare is a bunch of motherfuckers beskrivs konflikten mellan raggare och punkare.

Vad var det då som gjorde att dessa två grupperingar hamnade i slagsmål? Innan hade raggarna haft monopol på att vara de farliga ungdomarna och här kom punkarna och utmanade dem på den punkten. Raggarna ville inte bli av med sina marknadsandelar i frågan så de var helt enkelt skitförbannade.

Polisen var ett tacksamt ämne att skriva om. Polisen höll ett öga på punkarna eftersom det det ofta blev kontroverser där punkarna visade sig. På 1970-talet fanns LTO = Lagen om Tillfälligt Omhändertagande. Punkarna svarade med texter om övervåld.

Bandet Skitslickers skrev låten Snutjävlar.

Bitch Boys (parodi på Beach Boys) skrev: We are the kids you just love to hate. En låt om frustration över att inte accepteras för den man är, att inte få se ut hur man vill. Punkare ville vara självständiga och Peters kompisar i bandet Attentat skrev låten Ge fan i mig. Frustration över konflikter som oftast var framtvingade av utseende på kläder och frisyr.

Bitch Boys låt  Riv alla jävla diskotek handlar om skönhetsideal som modeindustrin och media driver in absurdum. Den handlade också om storfilmen Grease och Travolta får epitetet ”Diskons svar på Jesus”.

 

Peter Kagerland
Fönstertitt. Peter Kagerland genom Söderköpings bokhandels & antikvariats skyltfönster.

 

Många av låtarna tog upp mobbning och betygshets, något som fortfarande går att applicera på ungas skolvärld. Bandet Tant Brun hade textraden: Du är tvingad dit för att lära oss en massa skit om skolan. När Peter pratade med bandmedlemmarna fick han ett skratt: ”vi vet fortfarande att ’varandra’ är ett reciprokt pronomen”.

Bandet Mögel skrev låten Jag vill bli rektor, en uppgörelse med skolan. Idag är Eva Bergström grundskollärare och Ulrika Malmgren är lektor, de bevisade att punkare inte var för dumma för en högre, akademisk utbildning. För några år sedan skrev de låten Mitt orangea kuvert som naturligtvis handlar om de låga pensioner som framför allt kvinnor får efter ett helt livs slit.

Att vara tonåring och sexuellt frustrerad beskrivs på ett målande sätt i textraden: ”Man blev jävligt full när man bara ville ha ett jävla knull.” Man känner tonårsfyllans dåliga smak och hormoner som bara var inställda på sex.

Punktexter beskrev oftast det sexuella drivet istället för kärlekens innerligaste känslor. Texter som inte sågs som rumsrena men som gick hem hos publiken.

Ebba Grön skrev Ung & kåt om frustrerade tonårskänslor. Bandet Gbg Perverts skrev låten Ronka som tog upp ämnet onani. Romans och kärlek ansågs av punkarna vara för andra genrer, dock finns någon enstaka låt om kärlek på bussen och i skolan.

Också tjejer pratade om sexuella känslor. Kajsa Grytt från Tant Strul sjöng Dunka varmt.

Bad Boo Bands Dan Eliasson, sedermera svensk ämbetsman (Migrationsverket, Försäkringskassan, Polisen, nu generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skrev bland annat om Thailands sexturism. Han var äcklad över att gamla gubbar kunde köpa tonårstjejer. Låten heter Knulla i Bangkok.

Även militären och lumpen var ett hett ämne. Under 1970-talet kunde en vapenvägrare få sitta i fängelse. Punken skrev att vapenfri tjänst skulle vara ett fritt val och inte enbart för den med starka medicinska eller religiösa skäl. Söktes vapenfri tjänst ställdes man inför absurda moraliska dilemman där valet alltid stod mellan vem som skulle skjutas.

Ebba Grön skrev Totalvägra, låten uttalar sig om att Sverige hade politiska flyktingar.

Alkohol och droger var också aktuella ämnen. De flesta menade att det var respektlöst att vara packad på scenen, publiken betalade för att se banden och då fanns ett ansvar gentemot publiken.

Ebba Grön skrev om ”horset” och Asta Kask hade låtraden: ”Du blir inte hög, bara hjärndöd”.

Arbetsförmedlingen och arbetslöshet togs naturligtvis också upp. Imperiet som bildades efter Ebba Gröns splittring tar målar i Du ska vara president upp en bild av arbetslöshet och socialbidrag med ekonomiska problem som följd.

Monarkin ansågs som en dyr institution vars apanage istället kunde användas till arbetslösa. Kungen ansågs som en ointelligent person och som en omslagspojke för skvallerpressen.

Bandet Kriminella gitarrer skrev låten Knugens kuk.

 

Morgan Hellman
Gamla takter. Innan Morgan Hellman gick över till country i Trailerpark Idlers spelade han i punkbandet Bad Bones.

 

Efter att Peter avslutat kliver Morgan Hellman upp och med akustisk gitarr. Han låtar oss resa genom den svenska punken och till slut till USA genom sina tolkningar av Liket Lever, Ebba Grön, The Stooges, Ramones och Dead Kennedy.

Anders Karlin tackar av dem med Agnes Lidbäcks lyrik, utgiven på Ellerströms förlag.

– Utan punken hade aldrig det förlaget existerat, säger Anders Karlin.

Vi som var där bjöds på skratt, ekivokt språk och en fördjupning i punkens historia. Efter Peter Kagerlands föredrag kan vi konstatera att punkarna tog upp många samhällsproblem som fortfarande är aktuella. Kanske är det det som gjort att punken fortfarande lever och att nya punkband bildas.

För mig personligen var punken av stor betydelse. Det var den som navigerade mig igenom mina tonår och frustrerade känslor. Punken gav mig en tillhörighet och identitet, utan den hade jag gått på grund!

© Text: Christina Wernersson

© Foto: Boy Svedberg och Tomas Bergdahl

SÖDERKÖPINGS BOKHANDEL Söderköping

28 mars 2019
Svenska punktexter 1977–1982
Föredrag av Peter Kagerland, författare
Musik med Morgan Hellman
Arr: Litteraturscen Söderköping – Söderköpings Stadsbibliotek och Söderköpings Bokhandel & Antikvariat

LÄNKAR
Peter Kagerland Ny Våg Punklyrik
Söderköpings Stadsbibliotek hemsida Facebook
Söderköpings Bokhandel & antikvariat hemsida Facebook

Pekings Punkare blir aldrig gamla reportage Kultursidan.nu 19/11 2014

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.