Monica Bratt var formgivare mellan 1937 och 1958.

Formgivare, gravörer och glasmålare

Sommartid är turisternas tid i Reijmyre glasbruk.  I samma byggnad som hyttan, där man kan se hur glasblåsningen går till, och glasbutiken ligger museet som förra sommaren kapade åt sig ytterligare några kvadratmeter utställningsyta. Förra årets utställning om pressglas har ställts åt sidan för att ge utrymme åt den nya utställningen som berättar om och visar verk av brukets formgivare med fokus på tiden från 1950-tal till 1970-tal.

På en vepa listas alla tidigare formgivare. från Axel Enoch Boman, verksam mellan 1907 och 1923, till Bert Kindåker började som formgivare 1981 och var aktiv till och med 1997. De är många, en av dem var Tyra Lundgren besökte bruket sommaren 1960 för att samarbeta med de italienska bröderna. Några få stannade länge, Monica Bratt, känd för att använda det rubinröda glaset kom till bruket 1937 och stannade i drygt tjugo år, Paul Kedelv kom 1956 och var verksam fram till 1976 medan Johnny Mattsson var verksam under flera år i skarven mellan 1950- och 1960-tal.

Under Monica Bratts tid utvecklade Rejmyre glasbruk de glasfärger som lockar samlare, rubinrött var inte det enda, här finns smaragdgrönt och lysande blått. Efterföljaren Paul Kedelv experimenterade vidare med teknik och färger, klassiskt exklusivt med gravyr i samarbete med brukets skickliga gravörer och moderna experiment där färger flyter mjukt intill varandra.

Två gravörer nämns vid namn, en av dem är Heinrich Oppelt som fått ett eget hyllplan med rikt dekorerade naturscenerier på skålar och amforor i klassiska former på fot. Ingmar Lindberg är den andre. Glasmålning var mer ovanligt förekommande på Rejmyre glasbruk men Helga Mistereck Anderssons jultomteservis med kanna och glas ger julsamlare habegär. Hennes fina blomsteräng på en stor vas med glas i vitt/kristallöverfång gläder alla.

Formgivarna stod inte bakom all produktion, det finns även hyttglas i utställningen, alltså glas vars former utvecklades bland glasblåsarna. Färgglada små tumlare med tillhörande pappcylinderförpackning vittnar om kreativiteten. En mellanställning intog glasblåsaren Tyko Axelsson.

– Tyko Axelsson har var ingen formgivare utan en arbetare på bruket, berättar Bertil Rosander, engagerad i föreningen som driver museet med ideella krafter.
­ – Tyko Axelsson var duktig på figurer och gjorde mycket beställningsarbeten, fortsätter han och visar dels på en monter med små fåglar, en snigel och andra figurer, dels på en monter där Axelsson tar plats bredvid de ”stora” formgivarna. Där ses vaser, glas och skålar. Läckrast är en kristallklar modell av en kobratelefon.

I det lilla museet trängs glas från alla tider sedan bruket startades 1810. Det finns verktyg och modeller, en instruktionsfilm och en berättelse om hyttpojkarnas eländiga tillvaro. Man kan till och med hitta världsmästarmedaljer som erövrats vid några av de konst- och industrimässor som var så populära omkring förra sekelskiftet.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Jin Demulan och Ann-Charlotte Sandelin

• GLASBRUKSMUSEET Rejmyre

•  2012
  Tema: 1950-, 1960,1970-tal

LÄNKAR
Glasbruksmuseet i  Rejmyre hemsida
Reijmyre glasbruk hemsida

1950-1970-TALSGLAS – BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

GLASBRUKSMUSEET – BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR