• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Människor som gör skillnad på Arbetets museum (reportage)


I gott sällskap. Paul Murgueytio, Sven-Olof Ståhl och Robin Andersson fotograferas av Extra Östergötlands reporter mitt i utställningen Speak truth to power – Mod utan gränser.

 

Vändpunkter för människovärdet

 

Att vara modig nog att vara sig själv
är nog den största friheten man kan ge sig själv.

Tänkvärda citat växlar om med tänkvärda foton i De Geerelevernas avdelning i utställningen Speak truth to power på Arbetets museum. Några av fotografierna i bildspelet har också satts upp på väggarna. Det är ofta tillspetsade situationer, ett träd får en kram, att tala inför publik, att få ett ”Hej!” och ett leende i en fientlig omvärld.

– Vi var tvungna att tänka en hel del, medger Paul Murgueytio.

Han uppskattar att De Geergymnasiets tvåor på kursen Mediaproduktion bjudits in att sätta sin egen prägel på utställningen. Uppgiften var att gestalta begreppet ”mod”.

– Med min bild med en gul penna bland svarta pennor vill jag visa att en person kan påverka och förändra.

På svenska har utställningens mångtydiga titel Speak truth to power blivit Mod utan gränser. Sida vid sida hänger porträtten av femtio personer som tagit som sin livsuppgift att påverka och förändra. Blicken hittar snart de som redan är kända, exiltibetanen Dalai Lama, ärkebiskopen Desmond Tutu i Sydafrika, människorättsaktivisten Vaclav Havel som blev Tjeckiens första president. Men så många fler det finns, män och kvinnor.

Några bilder är lite större än de andra, det ger en oregelbunden rytm åt utställningen. Bredvid varje porträtt står en kort text, med namn och ett citat ut en längre berättelse. För att läsa om Juliana Dogbadzi från Ghana som blev slav i en helgedom vid 7 års ålder måste jag gå så nära att den vackert komponerade bilden försvinner. Läsa eller se blir ett val.

Jag väljer att läsa, med femtio miniberättelser blir det en skrämmande karta över lika många sätt att kränka människor på: fattigdom, förföljelse, korruption, politisk terror är bara början.

Den som lyssnat till och skrivit ner alla dessa berättelser är Kerry Kennedy, dotter till Robert F Kennedy. Tillsammans med sina syskon startade hon Robert F Kennedy center, som arbetar för mänskliga rättigheter. Hon genomförde projektet Speak truth to power under 1990-talet tillsammans med Pulitzerprisade fotografen Eddie Adams. Utställningen visades i New York, USA, första gången 2001 och har sedan dess vandrat runt i världen. I höstas kom den till Stockholm och under hela våren finns den på Arbetets museum.

Till utställningen finns boken Mod utan gränser med längre texter. Hon ha sökt efter människorättsaktivisternas vändpunkter, de ögonblick som fått dem att ta steget att engagera sig. Intervjuerna har också blivit pjäsen Speak truth to power.

Vad tänker då tre gymnasister när de möter begreppet mänskliga rättigheter? De är överens om att skolprojektet blivit en ögonöppnare som vidgat begreppet för dem. Det handlar inte bara om något som är långt borta i andra länder, det går att hitta aspekter på mänskliga rättigheter också här.

– Rasism och yttrandefrihet, säger Sven-Olof Ståhl och lägger till: Girighet.
– Kränkande ord, säger Robin Andersson som gjort ett foto på det temat.
– I Sverige är du verkligen fri, individens rättigheter skyddas. I Ecuador är skillnaden stor mellan rika och fattiga, säger Paul Murgueytio, som är utbytesstudent det här året. Jag tycker om Sverige och har en vän på skolan som jag diskuterar mycket med.

Utställningen är öppen hela vårsäsongen. Museets pedagoger vänder sig särskilt till skolorna som både får möta världens stora människorättskämpar och De Geergymnasisternas bilder.

En av de avbildade är Muhammad Yunus, akademiprofessorn som startade Grameen bank i sitt hemland Bangladesh och för detta tog emot Nobels fredspris 2006. Sedan några år är mikrolånens främste förespråkare en ifrågasatt person, något som inte ryms i utställningen. SVT:s Uppdrag granskning publicerade 2011 intervjuer som norsk television gjort med personer som tvingats ta nya lån för att klara av att amortera sina gamla lån. Alltså en klassisk skuldfälla.

Jag läser Kerry Kennedys hela intervju med Yunus, gjord flera år innan han fick Nobelpriset. Han berättar om en idé vars resultat fått långtgående konsekvenser. När kvinnor – för Grameen bank upptäckte snart att lånen fungerade bäst när kvinnor fick låna – får möjlighet att skapa bättre tillvaro, ställer de inte bara stränga krav på sig själva. Kvinnornas valdeltagande ökade och de ställde så småningom själva upp som kandidater i val i Bangladesh.

Efter att Muhammad Yunus offentliggjort planer på att starta ett politiskt parti avskedades han 2011 från sin post som vd för Grameen bank på uppdrag av Bangladesh regering.

Alla klarar inte av att betala tillbaka lån och det kan hända att Grameen banks representanter gått över gränsen för sina befogenheter. Å andra sidan klarar inte alla makthavare av att fattiga kvinnor tar makt över sina egna liv.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Sven Åke Molund

 

  • ARBETETS MUSEUM Norrköping

  • 9 februari – 2 juni 2013
    Speak truth to power – Mod utan gränser
    Producent: Robert F Kennedy center

    • Vernissage lördag 9 februari kl 14
      Vera Stremkovskaya, Vitryssland
      Valentina Pagliai, Speak truth to power, Europa
      Nina Ramsby, Alva Roselius, Ellinor Sundberg och Reine Brynolfsson läser ut pjäsen I Röster ur mörkret
      Miklas Cserhalmi, Arbetets museum

LÄNKAR
Arbetets museum hemsida
Robert F Kennedy center svensk hemsida
Om Muhemmed Yunus SVT Uppdrag Granskning 23/2 2011
Om Muhammed Yunus krönika 9/3 2011 i nättidskriften Sydasien

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.