Vågar du döda? Nerverna ligger utanpå i motståndsgruppen.

 

Fragment från en ond tid

 

Fragment från en ond tid möter publiken i Dystopia. Kvartersteaterns nya vandringsteater som gavs under Halloween, vi blandar inte detta samman med Allhelgonahelgen, ställer allt på sin spets. Man kan inte vara säker på någonting. Till och med upproret kan vara en del av en ondskefull plan.

Det är en mörk berättelse – i dubbel bemärkelse. Många av rummen är släckta, eller ytterst svagt upplysta. Att fotografera blir i bästa fall en utmaning, i andra fall svårare.

 

Läkare eller bårhuspersonal? Spelet pågår redan när publiken anländer.

 

Spelet pågår redan när publiken droppar in i Teater Bråddgatan 34:s foajé. Vi tas emot av två män i läkarrock, eller om de är vaktmästare från bårhuset. Den som vill i publiken får ett randigt plastband om armen, då är man beredd på interaktion med skådespelarna. En av männen, blodig under ena ögat, petar närgånget på mina knappar och säger att ”allt är som det ska vara”.

På en upphöjd plats i rummet ligger en kvinna, kopplad till en släckt monitor. När alla i publiken anlänt och satt sig kvicknar hon till, sätter sig upp, andas tungt och som av smärta.

– Det här är första dagen. Jag vet inte vad de gjort med mig.
– Jag minns att vi hade möjlighet att göra något, men vi gjorde ingenting.

 

Ansiktslösa. Varelserna i dunklet tycks ha varit med om en katastrof, ”vattnet rinner ner i lungorna”. Att vara åtskild från dem med ett rep är obehagligt.

 

Hon blir vår guide genom Dystopias helvetesvandring, med de två männen som påfösare. Vi först mellan stationer som för tankarna till Dantes Inferno, till filmen Matrix, till Ray Bradurys bok Farenheit 451 och Karin Boyes Kallocain, ja till mycket. Men i skrämmande hög grad till företeelser i vår egen tid, som skruvats åt – hårt. Inga förklaringar ges, det är som fragment ur en framtid.

I Dystopia sorteras människorna, de som får och de som blir utan. Den medicinska utvecklingen tycks ha nått höga nivåer, medan den etiska slirar på botten. Samtidigt gisslas ett informationssamhälle där alla har all information men den är så överflödande att den blir obegriplig.

Vi möter maktlösa varelser men också människor som tycks ha makt, fullt upptagna med spelkontroller och i total avsaknad av empati. Om det är spel, om det är en verklighet de kontrollerar, om de vet vad de gör, vilket av detta som stämmer är outtalat.

Dock finns en högladdad motståndsgrupp. Men vågar man tro på den och dess sanning ”Frihet Till Alla. Krossa Systemet!”. Den kan vara en del av maktens plan.

 

Skuggspel. En ur publiken plockas ut – och kommer inte tillbaka.

 

Dystopia utnyttjar mixen av unga och vuxna amatörskådespelare effektivt. De äldres förmåga till skarpt, tungt utspel möter unga ”perfekta dockor” eller ”stackars barn”. Det är också roligt att Kvartersteatern utnyttjar Teater Bråddgatan 34:s lokaler, scener, korridor och repetitionssalar.

Nej, jag blir inte rädd under vandringen, mest road. Men jag lägger på minnet att jag själv har möjlighet, ansvar, att göra något redan i dag. Mot sortering, för förståelse.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Christan L Hellberg

TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

31 oktober, 1 o. 2 november 2013
Dystopia
av Anna Nygren
Regi: Teodor Fredriksson och Frida Nyström
Prod: Kvartersteatern

LÄNKAR
Kvartersteatern hemsida
Teater Bråddgatan 34 hemsida
Dystopia vill skrämma långsamt reportage Kultursidan.nu 29/10 2013

FLER BILDER FRÅN PREMIÄREN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157637374260244″]