• KULTUR-ANNONS


     

  • NYHETER

Med Shakespeare i genusland (recension)

Narren Feste läser högt. I bakgunden skymtar baron Andreas Bleek af Nosen, hertig Orsino, tjänstefolk, kammarjungfrun Maria och baron Tobias Raap.

 

Manligt, kvinnligt, mänskligt

 

Trettondagsafton är Shakespeares lättsamma kärlekskomedi kryddad med ett könsbyte. Anno 2014 genomför teatersällskapet Shakespeare på Gräsgården i Vadstena en radikal genusväxling. Nu väcks vidare perspektiv på manligt, kvinnligt, mänskligt. Det är ett mycket spännande grepp.

Viola har överlevt ett skeppsbrott och strandsatts vid en främmande kust. Hon klär sig till man, kallar sig Cesario och tar tjänst hos hertig Orsino, Illyriens härskare. Snart bli den sköne ynglingen hertigens förtrogne och sänds med kärleksbud till vackra Olivia. Vi förstår genast vem Olivia förälskar sig i.

Det är denna könsförväxling William Shakespeares uppskattade komedi Trettondagsafton kretsar kring. Det är ingen politik som i Julius Caesar, inga spöken som i Kung Lear, ingen juridik som i Köpmannen i Venedig eller magi som i En midsommarnattsdröm. Inte heller är den späckad med kända citat som i Hamlet eller med passionerat kärleksuppror som i Romeo och Julia. Möjligen lite homoerotiska kittlingar. Uppenbarligen osedvanligt ofarlig.

 


Kyssen. Sebastian och Olivia.

 

Inte alls. För teatersällskapet skiftar kropp med kön men inte kläder. Den vackra Olivia spelas av Magnus Munkesjö i stilfull kostym och välansat skägg. Hennes hovmästare Malvolio av Johanna Laxcano i spartansk svart klänning. Det är konsekvent genomfört i hela ensemblen, ner till minsta tjänsteflicka i svarta knäbyxor.

Med detta enkla grepp osäkras föreställningen om den manliga könsmaktsordningen. Vad är en man? Vad är en kvinna?

För när kvinnokroppar i det vi ser som kvinnokläder använda manlighetens namn överordning blir den tydliggjord. Samtidigt som fantasin flyger till en kultur där kvinnan behållit den position vi tror oss utläsa av modersgudinnornas statyetter.

Ändå är den kvar. Hertigen regerar. Mannen står över kvinnan.

Ändå blir Olivia i Magnus Munkesjös kropp nära nog likvärdig hertig Orsino. Utan far, utan bror, är hon så självständig som en kvinna kan bli. En position värd att försvara.

 


Malvolio hoppas på (t)upphöjelse.

 

Kvar står också klasspelet. Hög är hög och låg är låg. Om det inte var för intrigmakeriet som Olivias underställda står för. Kammarjungfrun Maria ser hur hovmästaren Malvolio när drömmar om upphöjelse – det är ju inte omöjligt, ”Viktoria gifte sig med sin personlige tränare”. En listig plan senare är Malvolio oskadliggjord – men vägen inte breddad för baron Andreas Bleek af Nosen, baron Tobias Raaps supbroder. (Även bland de upphöjda och nedsänkta finns skiktningar.)

Det spelas som på Shakespeares tid. Publiken runt en enkel scen, knappt någon scenografi eller rekvisita. Det är skådespelarna som äger berättelsen – och som de äger! – Pontus Plænge som Viola/Cesario och överlevande tvillingbrodern Sebastian – Astrid Kakuli som härskaren Orsino – Johanna Lazcano som tillknäppte Malvolio – Per-Johan Persson som kyparklädd kammarjungfru – Britt Louise Tillbom som den eviga narren. Ett par utöver det vanliga är Liselott Lindeborgs baro Tobias och Monica Almqvist Lovéns bjärta uppenbarelse baron Andreas. Och amatörer i smårollerna.

Alla perfekt understödda av mask och kostym som plockar fritt och snyggt från de århundraden som passerat sedan urpremiären.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Patrik Persson/Shakespeare på Gräsgården
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN

ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

GRÄSGÅRDEN Vadstena

3 juli – 2 augusti 2014
Trettondagsafton

av William Shakespeare
Översättning: Göran O Eriksson
Regi: Andeas Forner Lindal
Kostymdesign: Johanna Lovén
Mask- och perukdesign: Robin Davidsson
Prod: Shakespeare på Gräsgården

MEDVERKANDE
Astrid Kakuli, Pontus Plænge, Britt Louise Tillbom,
Johanna Lazcano, Magnus Munkesjö, Per-Johan Persson,
Liselott, Lindeborg, Monica Almqvist Lovén,
Matilda de Ridder, Anna Blomqvist, Linnea Redblad,
Malte Munkesjö, Osvald Svenaeus, Frida Brandt
och Victoria Berglund

LÄNKAR
Shakespeare på Gräsgården hemsida
30 sommarteatrar fyller Östergötland 2014 listan Kultursidan.nu 3/6 2014

Tagged . Bookmark the permalink.

One Response to Med Shakespeare i genusland (recension)

  1. Pingback: Mathilda skildrar kvinnlig sexualitet - KULTURSIDAN.nu