Familjelycka ritar kartor i väglöst land (recension)


Mansplaining. Men ingen är så intresserad som justitierådet tror. I rollerna Tim Brodin, Jenny Helsing och Linn Strömqvist.

 

Han som ville dem så väl

 

RECENSION/NORRKÖPING En fråga om förtroende. Kvartersteaterns uppsättning av klassikern Familjelycka dissekerar en familj i sprängningsögonblicket. Under det pedagogiskt tydliga lagret för dramatikern Anne Charlotte Leffler en diskussion om makt och rätt.

”Stackars Arne” sade min mormor någon gång emellanåt. Utan att det på något sätt klargjordes varför det skulle vara synd om min pappa. Jag tror att det helt enkelt var så att han var man och inte kvinna. För kvinnor står närmare jorden och det riktiga livet. Ungefär så. Naturligtvis är det en fördom.

Stackars justitierådet. Här har han pensionerat sig för att kunna ägna mer tid åt familjen, gå in för barnens fostran nu när de närmar sig vuxen ålder och vad händer? Under några intensiva dagar faller allt och ingen följer hans råd och maningar. Han som ville dem så väl.

Kvartersteatern plockar upp pjäsen 10 år efter att Östgötateatern återställt Ann Charlotte Lefflers Familjelycka på scenen, genom Spetsprojektet som mönstrade tidigmodern svensk dramatik skriven av kvinnor.

Det gör Kvartersteatern rätt i, det är en förmån att komma familjedramatiken helt nära i Tredje kammaren på Teater Bråddgatan 34. Uppsättningen bekräftar kvaliteten i Lefflers pjäs, som snabbt kom i skymundan när kvinnofrågorna ansågs avklarade och August Strindbergs dramatik stormade in. Uppsättningen är klar och distinkt, dessutom mycket underhållande med goda skådespelarinsatser över lag.

 

Familjelycka
Barnen utflugna. Bara hustrun och svärmor kvar att läsa högt för. I rollerna Lotta Bäck, Jenny Helsing och Tim Brodin.

 

Östgötateatern har bistått med utlån ur sin välsydda garderob. Förmaket byggs av stiliga sittmöbler och ett nätt pelarbord på äkta mattan, matrummet signaleras med dukat bord. En grön växt på en piedestal och – voilà – det sena 1800-talet är hemma.

Hemma är också Hilma, äldsta dottern som kommit tillbaka från Rom. ”Skål och välkommen”, säger pappa justitierådet och bjuder Hilma armen. Stolt som en tupp, säkert har många i omgivningen uttalat sin oro inför beslutet att låta en flicka resa så långt. Men han är väl en modern man, som dessutom sett till att hon rest i gott sällskap, med ett dugligt ”förkläde” som beskydd.

Nu, äntligen, är hon hemma och han ser fram emot en kväll tillsammans med hela familjen. Men så ringer det på dörren…

Spelstilen är realistisk, ibland – läs pappa – snuddar den vid dramakomedi men tyngdpunkten ligger på stråken av allvar. Familjelycka är fylld av sprängstoff hämtat från vardagslivet. Familjen hör till högre borgarklass, med självuppoffrande hemmafru och en trotjänarinna som gör sitt för att upprätthålla patriarkatet.

Tim Brodins justitieråd går från att vara familjens mansplainande centrum till en alltmer förvirrad man. Han är snäll, självgod, korkad, upprörd, bestämd, förvånad. Han tar till sig, reagerar, smälter och, till slut, accepterar den förändrade verkligheten.

 

Familjelycka
Förhör. Vem har sonen lånat ut pengar till? I bakgrunden Sally och Erhard, som spelas av Ellen Söderström och Andreas Garrido.

 

På så sätt blev justitierådet en förebild för de män som satt i publiken och upprördes över tidens alla nya påfund år 1891. Här ritades nya kartor i väglöst land. (Vi tror att vi sitter med facit år 2017 men historien pågår fortfarande.)

Slag i slag avslöjas nämligen hemligheterna. Äldsta dotterns fästman har ett oäkta barn. Nästa dotter  studerar i hemlighet med sikte på studenten. Sonen är märkligt penninglös. Därtill en mormor som känner sig utanför händelser, hushållsbestyr och pepparkaksfat. Och så den yngsta dottern, Ottilia Svenssons ljuvliga Lolo, som svärmar för en äldre skådespelare.

Anne Charlotte Leffler låter familjen bli en provkarta över frågor som kunde uppstå i bättre familjer. Bland mer vardagliga repliker får dramatikern in en del nålstick – ”Lina sitter i köket och gläds åt att vi i familjen är samlade igen” – om förhållandet mellan över- och underklass. Med vår tids öppna studievägar och bonusfamiljer, dammsugarrobotar och diskmaskiner är mycket överspelat.

Kvarstår gör ändå familjens grundproblematik, bristen på förtroende mellan individerna, inte minst mellan generationerna och över könsgränserna. Många repliker handlar om att skydda öron, mormors, Hilmas, mammas. Och så pappas. Se, redan här är den kvinnliga övertygelsen att det är synd om männen grundad.

Under intrigen finns dock mer att hämta, något jag inte såg vid premiären för tio år sedan men lyssnar till nu. Anne Charlotte Leffler för en diskussion om juridik, norm och rätt, inklusive förhör genom pjäsen. Det är inte för inte Familjelycka utspelas hemma hos ett justitieråd, alltså hos en domare vid Högsta domstolen.

Då är det intressant att dottern Sally som läser till studenten i hemlighet planerar att studera juridik på universitetet (akademiska studier öppnades för kvinnor år 1873). Det är också Sally som samlar familjen till rena rama deckaravslöjandet mot föreställningens slut. Ellen Söderströms gestaltning av en rak och klar Sally bådar gott för den kvinnorörelse som kämpar för lika rösträtt. Kanske hon blir riksdagsledamot, kanske rentav justitieråd med tiden.

 

Familjelycka
Kärleksbekymmer. Kloka Hilma kan inte stötta lillasyster Lolo, vars irrationella svärmeri skjuter som en pil rakt över i vår tid. I rollerna Linn Strömqvist och Ottilia Svensson.

 

Moral och normförändringar har också med rättsmedvetandet att göra även om allt inte handlar om lagar.

– Han är en ovanligt bra och rättänkande människa, säger Hilma om fästmannen som nyligen tagit sitt utomäktenskapliga barn till sig medan dess mor fått hjälp att starta om i Amerika.

Hennes pappa är av en annan åsikt.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

TREDJE KAMMAREN, TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

17 – 26 mars 2017
Familjelycka

av Anne Charlotte Leffler
Regi: Frida Nyström
Prod: Kvartersteatern

MEDVERKANDE
Linn Strömqvist, Tim Brodin, Jenny Helsing
Andreas Garrido, Ottilia Svensson, Ellen Söderström, Lotta Bäck

LÄNKAR
Anne Charlotte Leffler Wikipedia
Spetsprojektet Wikipedia
Kvartersteatern hemsida Facebook FB-evenemang
Kvartersteatern ifrågasätter Familjelycka reportage Kultursidan.nu 11/3 2017

Tagged . Bookmark the permalink.

One Response to Familjelycka ritar kartor i väglöst land (recension)

  1. Pingback: Kulturpriset krockar med Litteraturfesten – KULTURSIDAN.nu