• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Geraldo Melo betraktar världen

Geraldo Melo tillsammans med tolken Silvia Sardeira Wikström framför ett fotografi från Jerusalem.

Tolkar det viktiga. Geraldo Melo berättade om sina bilder med hjälp av tolken Silvia Sadeira Wikström. I bakgrunden ett motiv från Jerusalem.

 

”Vi är alla outsiders någon gång”

 

Numera har Geraldo Melo lämnat pressfoto och reklamfoto bakom sig. Han reser runt i världen, gör nedslag i storstäderna. Där spenderar han flera veckor på att bara gå runt och titta, först efter en månad tar han fram kameran. Han söker det typiska, det vardagliga, det gemensamma. Resultatet blir bilder som rymmer anslående skönhet, turistiska vyer men också kommer nära den enskilda människan.

– När jag hittat det jag söker, jag går på känslan, stannar jag tills något händer, förklarar Geraldo Melo genom tolken Silvia Sardeira Wikström.

Språket är portugisiska, Melo är född i Salvador men flyttade tidigt till Brasilien. Att använda tolk är ett bra val, hans engelska är dålig medan tolken kan resonera och förklara i båda språkriktningarna.

 

Geraldo Melo porträtterar städer.
Geraldo Melo porträtterar världens stora städer.

 

Bland de tiotusentals bilder Geraldo Melo fotograferat genom åren har han gjort ett litet urval, plockat om i sina serier. Motiven hänger inte självklart ihop. Ett par händer som öppnar en ärtskida, en förlorande fotbollsspelare, en man i öknens väldiga rymd. På något sätt ingår de i fotografens eget pussel av bilder kring det mänskliga livet som han här gett namnet Outsiders.

– Vi är alla outsiders, utanför, någon gång, även i vår egen omgivning, säger Geraldo Melo och medger att också rollen som fotograf, som observatör, innebär att man ställer sig utanför.

Fattiga människor som arbetar för sitt uppehälle, utan kontroll över sin tillvaro, är kanske de mest typiska av ”outsiders”. De är en av utställningens fyra avdelningar. Bland dessa finns en tvätterska, händer som knypplar, men också prostituerade som poserar i fönster.

En serie visar stadsbilder, vyer på håll eller helt nära. Ofta är där en människa i nedre högra hörnet, som i gamla grafiska blad. Utan människorna finns inga städer.

– Vi ser staden och rörelserna i staden, jag får känsla för stadens liv. Ser bilderna som stadens poesi.

 

Händernas arbete, ett till synes oändligt moment.
Händernas arbete, ett till synes oändligt moment.

 

Den tredje serien, det är där ärtskidan kommer in, handlar om moment eller skeenden som repeteras eller upplevs meningslösa. Ändå har de en mening, menar Melo. Fotografen har också fångat en palestinsk pojke med ett stort gevär på ryggen, troligen ett låtsasvapen.

Det finns hopp om framtiden, är fjärde avdelningens budskap. Så länge det finns barn så finns det hopp. Så länge vi frågar sierskan med spåsnäckorna så hoppas vi. Så länge en ung palestinsk kvinna går med fri blick utan att bry sig om de israeliska soldaternas vapen finns hopp.

 

Geraldo Melo framför en bild i en serie om Rio de Janeiro.
Fullmånen sjunker. Solen stiger upp och når bergskammarna utanför Rio de Janeiro. Kristusstatyn är inte längre ensam, en skog av master reser sig. 

 

Bilderna är tagna under en tidsrymd av tjugo år, ett numera ständigt pågående projekt. Därmed skiftar tekniken, från analogt till digitalt, panoramafoton från den analoga erans sista tekniksprång. Där är en fantastisk vy med brinnande färger över bergskammarna, ortdaterad Rio de Janeiro men utan ett hus i sikte, bara några fåglar (han gillar att ha med fåglar i sina bilder). Kristusstatyn på bergstoppen är numera överspelad av höga master, ungefär som kyrkspirorna sjunkit ner under storstädernas horisontlinjer.

Ibland är motiven självklara på gränsen till det banala, jag tror det är det han kallar det ”enkla”. Ibland stilla begrundan – också det rymmer en enkelhet. Ibland är det sanslöst vackert.

Utställningen på Arbetets museum samspelar i tiden med fotografens studier av Stockholm. Härnäst går resan till Moskva och därefter planerar han att resa till Indien. Till nedslagen söker han fotoassistenter på plats.

Efter pressvisningen går Geraldo Melo nyfiket in i utställningen invid. Peter Gerdehags Kokvinnorna är fotograferad i en liten halländsk by.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Ann-Charlotte Sandelin och Sven Åke Molund

 

ARBETETS MUSEUM Norrköping

19 oktober 2013 – 19 januari 2014
Outsiders
Geraldo Melo

Fotografi

LÄNKAR
Geraldo Melo Gallery Facebook
Arbetets museum hemsida

FLER BILDER FRÅN UTSTÄLLNINGEN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157636749865236″]

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.