Konstälskare eller investerare? Ekonomijournalisten Gunnar Lindstedt föreläste om den internationella konstens mångmiljonaffärer på Passagen.

 

Många bakom uppvärderade konstnärskap

 

– Vem styr konstens prisutveckling?, inledde Gunnar Lindstedt. Ekonomijournalisten som avslöjade Trustoraffären kom i våras med boken Samlarna och konstens miljonaffärer. Många konstintresserade hade samlats i Passagens konsthall för att under onsdagskvällen ta del av det spännande innehållet i boken som avslöjar spekulationer i konst.

Vad är det då som driver utvecklingen av att vissa konstnärer blir kända och priser på deras verk trissas upp? Gunnar Lindstedt berättar att det är konsthandlare, auktionsfirmor, storfinansen och inte minst medievärlden som driver denna obehagliga utveckling.

– Jag tänker på den massmediala cirkus som är kring Jeff Koon (Balloon Dog) på Moderna Museet. Massmedia är duktiga på att driva på utvecklingen genom att de favoriserar vissa konstnärer. Det räcker med att ett media gör något och så hakar de andra på. Vissa blir helt enkelt uppblåsta, säger Gunnar Lindstedt.

 

Samlarna gavs ut på Forum förlag våren 2014.

 

I sin bok avslöjar Gunnar Lindstedt att den välkända auktionsfirman Bukowskis har använt sig av ”garantiavtal” gällande priser. De jobbar dessutom intensivt på att söka efter konstverk och bevaka samlare, förmögna familjer och dödsbon för att hålla koll på prisutvecklingen. En spännande koppling till rikedomar är att Bukowskis ägs av oljefamiljen Lundin. I boken konstateras att konstmarknaden borde synas, dock inte att den borde regleras.

Gunnar Lindstedt har följt utvecklingen i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten. Där bygger man på en alldeles tom ö ett konstmuseum för 25-30 miljarder dollar. Målet är ett museum liknande Guggenheim i New York eller Louvren i Paris. Man har anlitat världens skickligaste arkitekter för att skapa en spektakulär byggnad som bara i sig kommer att locka många nya turister. Konstgallerister över hela världen slåss om att få sälja konst till museet.

Ett annat exempel på rikedom är att man från landet Qatar köpt ett enskilt verk av den franske målaren Paul Cézanne för den nätta summan av 250 miljoner dollar. Alla dessa pengar kommer självklart från oljerikedomar. Man kan dock inte låta bli att förundras över dessa satsningar på konsten.

– Allt detta driver konstmarknadens prisutveckling. Det är konstens förmåga att bygga kulturell status som de rika oljeshejkerna vill ta del av. Pengarna styr. Olja blir ”olja”, berättar Gunnar Lindstedt.

Denna utveckling har funnits på närmare håll. I USA under slutet av 1800-talet fanns det många som blev rika på grund av olja. Då var det på modet att överklassen köpte konst som en samhällsmanifestation.

– Där rikedomar ökar och klyftorna växer, blir det prischock på konst. Under kriser, som krig, då sjunker priserna, menar Gunnar Lindstedt.

En motsats till allt detta kan vara Ai Weiwei, den kinesiske konstnären som 2008 arrangerade ett konstverk med barnryggsäckar som skulle symbolisera döda barn i den jordbävning som var i Kina. För detta konstverk blev han arresterad. Friheten av att uttrycka sig i konsten kan vara dyr.

 

Gunnar Lindstedt i samtal med Agneta Lalander, tidigare chef för Strindbergsmuseet, om konstens affärer.

 

1990-1992 var det en konstkrasch i Sverige, priserna sjönk snabbt. Sedan dess har priserna gått upp med cirka 80 procent. Krascherna är nära förknippade med de finanskriser som dyker upp med 10 års mellanrum. Det är storfinansen som investerar i konst och när börsen kraschar vill alla sälja sin konst och detta leder självklart till låga priser.

– Jag tror att vi står inför en nära förestående finanskris och därmed konstkris, hävdar Gunnar Lindstedt.

Förr var historisk konst värdefull i Sverige. Nu har samtida konst gått upp mycket i pris. Konstmässor har stor betydelse för prisutvecklingen. VIP-gäster, konstsamlare får besöka mässorna före alla andra och kan då med hjälp av konstexperter gör de bästa köpen.

– Pengarna bestämmer och var i hierarkin man är. Konsten ger ett socialt kitt, berättar Gunnar Lindstedt.

I konstvärlden sker allt i det tysta. Det finns ingen som övervakar marknaden och det är OK med insideraffärer. Gallerister ligger på ett lager av tavlor från en viss konstnär och styr marknaden genom att ge ett fåtal verk till auktionsfirmorna. De bevakar auktioner så att priset höjs.

– I Sverige finns enbart ett fåtal samlare och de är hårt uppvaktade av gallerister och det trissar upp priserna, samtidigt som man riskerar en nedgång när marknaden är mättad, menar Gunnar Lindstedt.

Text och foto: Per Oddman

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

PASSAGEN Linköping

22 oktober 2014
Konstens affärer
Föredrag av Gunnar Lindstedt
författare till reportageboken Samlarna och konstens miljonaffärer

LÄNKAR
Gunnar Lindstedt presentation boken
Passagen hemsida
Samtidskonst belyst i Konsten att samla reportage Kultursidan.nu 6/12 2012