• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Jackie Ferm Rövardotter och Pappas flicka (recension)

Rövardotter
Minnesbild. Jackie Ferms självbiografi från 2014 fick förnyad aktualitet efter SVT:s visning av dokumentärfilmen Pappas flicka i november 2016.

 

Många fördomar kan bli omkullkastade

 

RECENSION/NORRKÖPING Rövardotter, Jackie Ferms självbiografi från 2014, är återigen aktuell efter SVT:s visning av dokumentärfilmen Pappas flicka. Kultursidan.nu:s Melinda Reyes Hiltunen har både läst och sett.

”Oftast flyttade vi runt i Sverige beroende på vilket fängelse pappa satt i och flyttade vi inte dit bodde vi hos vänner i närheten. Så när pappa satt i Norrköping bodde vi i Linköping.” Så berättar Jackie Ferm i självbiografin Rövardotter (2014), som också är nöjesjournalisten Ola Brisings litterära debut.

Jag börjar läsa boken efter att ha sett Pappas flicka, en dokumentärfilm från 2016 av Daniel Fridell. Pappas flicka sändes den 20 oktober på SVT och finns kvar att se på SVT Play en bit in på nästa år. Den 4 november gästade Jackie Ferm Malou Efter tio och talade ut om känslorna efter fadern Lars Ferms bortgång. För allmänheten var han kanske mer känd som förbrytaren Lars-Inge Svartenbrandt, eller Lars Carlander som han hette vid sin död.

Innan Pappas flicka kände jag bara till Jackie Ferm ytligt. Kanske anade jag att hon varit med i Paradise Hotel, men inte ens att hon faktiskt vunnit dokusåpan 2009 brydde jag mig om att ha koll på.

 

Ola Brising och Jackie Ferm
Rättfram. Tillsammans med nöjesjournalisten Ola Brising har Jackie Ferm skrivit om sitt liv. Boken blandar hennes egen berättelse med journalanteckningar och tidningsurklipp.

 

När Rövardotter kom ut 2014 och Jackie Ferm i anslutning till boksläppet gästade Malou, insåg jag väl att hennes pappa var en känd brottsling, men ändå sköt jag upp att läsa boken. Tänkte säkert fördomsfullt att hon bara ville använda sin pappas namn – och en titel associerad till Astrid Lindgren – för att sälja något halvdant skrivet. Bli mer känd, förlänga sina 15 minuter. Sådär som man kan tänka om dokusåpadeltagare i allmänhet – att de inte har så mycket att säga som att visa, i supande och sexscener för att få uppmärksamhet. Jag tror inte att jag är ensam om den egentligen ganska nedlåtande attityden.

I dokumentärfilmen Pappas flicka träder en annan bild fram. Jackie Ferm har massor att berätta. Hon är både vältalig och öppen med sina känslor, bjuder in till såväl hopp som förtvivlan. Med stor envishet önskar hon att relationen till pappan ska kunna bli bättre, att han ska förändras – en gång för alla – när han släpps ut ur fängelset. Men han hotar och misshandlar precis som förr. Hur kan man inte beröras av det? Jag blir så arg och sorgsen, ledsen för Jackies skull.

Barndomsplatser besöks dessutom, Jackie Ferm minns hotet om att bli hämtad av Prussiluskan. Och hur hon en dag faktiskt tvingades välja mellan sina två småbröder, vem av dem hon ville bo med. Det gör ont att se hennes smärta, bara vid minnesbilderna. Men det väcker empati och större förståelse för en annan människas livssituation och val. Daniel Fridell har gjort ett starkt porträtt av en dotters kärlek till sin far, villkorslös in i det sista – trots otaliga svek.

Boken, Rövardotter, börjar med ett fokus på dysfunktionella behandlingshem. Jackie hamnar där för att hennes egna föräldrar inte kan ta hand om henne – inte för att hon självskadar eller har ätstörningar som flera andra av de boende. Skildringen av framför allt hemmet Rosenkullen är mardrömslik. De unga boende blir slagna och straffade och får knappt prata med varandra. Inte heller får de se ut eller klä sig som de vill, något som senare får Jackie att revoltera med ett stort intresse för just utseende.

Genomgående i boken är också breven från pappan, som Jackie menar uppfostrar henne på avstånd. Trots att han har misshandlat henne i ung ålder upplever hon i perioder att han är den enda som ger henne kärlek. Men genomgående är ju också sveken. Att hon ensam tvingas planera en av brödernas begravning till exempel. Och se hans lik.

Ändå upplever jag texten som ganska osentimental och rättfram. Öppet och ärligt berättar Jackie också om sina egna misstag, som när hon varit otrogen och blivit ertappad av sin första stora kärlek. Då tog hon sin tillflykt, hit, till Östergötland.

”Jag åkte till Linköping därför att det var där min familj hade varit samlad och haft det bra när jag var liten. (—) När jag väl kom fram satte jag mig på en bänk vid stationshuset och grät ännu mer. (—) Hela tiden tänkte jag på min familj och Alexander om vartannat. (—) Att bara åka iväg till någon plats där jag kände mig hemma var ett typiskt impulsivt beslut jag kunde ta när jag blev upprörd. Jag var så känslomässigt instabil.”

Olika journalanteckningar och tidningsurklipp, ibland fotografier, för också berättelsen framåt. Det är en tjock men lättläst bok, som är värd att läsas – av flera olika anledningar. Jag tror att många fördomar kan bli omkullkastade, och att den med behov av skvaller kan få sitt behov fyllt samtidigt som den finner något djupare.

© Text: Melinda Reyes Hiltunen
© Foto: Bookmark förlag

DOKUMENTÄRFILM

Pappas flicka
Av Daniel Fridell
SVT 2016-10-20

SJÄLVBIOGRAFI

Rövardotter
Av Jackie Ferm och Ola Brising
Bookmark förlag 2014

LÄNKAR
Pappas flicka SVT Play Politism.se
Jackie Ferms blogg Instagram TV4
Bookmark förlag hemsida

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.