• KULTUR-ANNONS


     

  • NYHETER

Carl Johan De Geers släkt och slavarna


Monster. Carl Johan De Geer lyfter den huvudliknande klumpen som annars vilar på en skolbänk i utställningen. Bakom den står namnet Louis De Geer.

 

”Jag målar med möbler”

 

NORRKÖPING Viktigt tillägg till Norrköpings historia. Konstmuseet visar utställningen ”Släkten och slavarna” av Carl Johan De Geer. Sju installationer om hans släkts delaktighet i slavhandel under 1600-talet. I samband med utställningen visas även två filmer, Mormor, Hitler och jag, samt dokumentären CJDG.

Aldrig har väl en livsmedelsbutik på Söder i Stockholm fått spela en så stor betydelse i en persons liv som hos konstnären Carl Johan De Geer. Det var nämligen där, i början av 2000-talet som en man kom fram till honom och frågade: ”Vet du om att din förfader ägde en slavstation i Ghana?”

De samtalade under timmes tid. Mannen berättade om kolonialismen, slaveriet och släkten De Geer. Han hette Sydney Onayemi och kom ursprungligen från Nigeria. Den uppskakande frågan väckte upprörda känslor och lämnade Carl Johan ingen ro.

Slavstationen, Carolusborg, finns kvar än idag under namnet Cape Coast Castle och besöks av många turister.

 

Carl Johan De Geer på Norrköpings Konstmuseum
Seglats. Som en färd på släkthistoriens och slaveriets hav är utställningen Släkten och slavarna i Galleri 5 på Norrköpings Konstmuseum.

 

Under 1960-talet förnekade CJDG sin släkt. Han tog avstånd från det högborgerliga för att börja om från början. Avskaffa orättvisor och felaktiga omständigheter. Utrota felaktigheter i samhället. Det är hans uppdrag.

I utställningen finns ett axplock av några textilkollektioner från 10-gruppen som Carl Johan De Geer var medlem i. Uppväxt med borgerliga, tunga, bruna möblemang designade han tyger i färgsprakande och iögonfallande mönster under 1970-talet.

Vid utställningens pressvisning hälsade konstmuseichef Helena Persson alla välkomna samtidigt som hon riktade ett speciellt tack och återseende till Carl Johan De Geer, som ställt ut vid flera tillfällen på Konstmuseet, som installationen ”Gult rum” 1991.

– Välkommen tillbaka i ett annat perspektiv, säger Helena Persson. I Norrköping är namnet De Geer känt och finns namngivet på torg och gator, och man förstår att namnet är en myt. De Geer kom hit vid 1600-talet – men din historia börjar i Afrika.

Iklädd rutig skjorta, beigea byxor och en kamera om halsen tittar konstnären, författaren, filmskapararen, fotografen och scenografen Carl Johan De Geer ned och skrapar lite med foten mot salens naturvita marmorgolv, innan han tittar upp igen. Golvet som han utnyttjar till denna utställning. Förberedelserna har pågått under ett års tid.

– För mig är det tredje gången som jag intar denna sal. Jag är åttio år och jag jobbar bara sex timmar varje dag, berättar han och syftar på de tolv månadernas förberedelser samt antalet mer arbetstimmar innan åttioårsdagen.

 

Carl Johan De Geer på Norrköpings Konstmuseum
Viktigt möte. Antonio Geraldo Costas förfader fraktades över Atlanten som slav på Louis De Geers skepp.

 

Uppdelade i varierande sjok, som utspridda öar på ett hav besöker vi de olika öarna för att begrunda, och få insikt om slavarnas vedervärdiga förhållanden. Sju installationer, uppbyggda av möbler från hans ateljé. Tre gammaldags skolbänkar med locken öppna – som en omvänd upplysning till fiktiva elever. Ett stort tungt skrivbord med ett utsågat hål i bordskivan. Färgglada tygstycken och mattor som styr oss till nästa obegripliga händelse i hur vi människor behandlar andra.

För att förstärka den tidlösa känslan av utställningen är bilderna i svartvitt.

Carl Johan De Geer berättar att möbler för honom är ett material som han flyttar på hela tiden. Möblerna har han haft i sin studio och det första som offrades var skrivbordet.Det rödrosa tygstycket med franska liljan och skrivbordet visar nu verket Jakten mot nollpunkten

– Man kan säga att jag är som en scenograf, jag målar med möbler. Skrivbordet har jag haft i alla år i min studio. Jag tog bort alla deklarationer och sågade ett hål och la dit Antonio Geraldo Costa.

Antonio Geraldo Costa tog kontakt med Carl Johan De Geer efter att ha läst hans bok, med samma namn, och som handlade om slaveriet. Mannen berättade då att hans förfader skickades till Brasilien av Louis De Geer under 1600-talet. Antonio Geraldo Costa var motståndsman under 1960-talet och hamnade så småningom i Sverige och levde under falsk identitet.

– Mitt efternamn låg bakom hans släkts olyckor, konstaterar CJDG och berättar hur informationen påverkat honom som ättling i sjuttonde generationen men också insikten vad människan är kapabel till.

 

Carl Johan De Geer på Norrköpings Konstmuseum
Försänkt. Den röda mattan leder till Den förfärliga upptäckten, mot slavfortet Carolusborg.

 

Den röda mattan leder oss till Den förfärliga upptäckten, till slavfortet, Cape Coast Castle. I en större källarhåla förvarades flera hundra slavar innan de skulle fraktas vidare på segelfartyg över Atlanten. De slavar som vågade göra motstånd låstes in utan vare sig mat eller vatten. De lämnades för att dö en långsam och plågsam död.

I Försvarad skolbänk har De Geer använt sig av en målning från 1860-talet av Marcus Larsson, Åtvidaberg. En konstnär som han varit fascinerad av. I vattnet kämpar drunknande slavar utan en chans att överleva. Slavarna är ditmålade med inspiration från Turners måleri.

Slavarna vistades under däck under fruktansvärda omständigheter. Båtfärden tog mellan en till två månader. Matransonerna var små. Var sjätte slav dog under färden. De slavar som blev sjuka kastades överbord för att undvika smittspridning. Slavarna betraktades som handelsvaror.

Palatset och källaren. Palatset syftar på en byggnad på Götgatan 16 i Stockholm. Detta palats uppfördes i slutet av 1640-talet. Fasaden mot innergården inhyser två kanoner, som en påminnelse av byggherren Louis De Geer. Denne dog något år efter byggnadens färdigställande. Sedan 1963 inhyser byggnaden den nederländska ambassaden med residens.

Verket Gladiatorernas uttåg påminner oss om fler grymheter. Om att femhundra tusen slavar offrades vid Colosseum under romarriket. Att varje århundrade har sina grymheter.

 

Carl Johan De Geer på Norrköpings Konstmuseum
Adelns hemligheter. Fotografiet från moderns hem. Stolen är ett arvegods från mormor, nazisten.

 

På kortväggen, Adelns hemligheter, är ett foto i svartvitt. Till vänster i fotot har Carl Johan målat dit en man, en av de första skådespelarna som spelade Ringaren i Notre Dame. ”Han är väldigt lik min pappa!”

Stolen nedanför fotot är från hans mormor. Fotografiet från mammans lägenhet. Som barn tillbringade Carl Johan mycket tid hos sin mormor.

I samband med utställningen visas kortfilmen Mormor, Hitler och jag på Harlekinen. ”Kan man älska en person som är nazist”, frågar sig De Geer i filmen. Dessutom visas drygt timslånga dokumentären CJDG av Kersti Grunditz.

Den som slår sig ner i ”lobbyn” inne i Galleri 5 kan höra Carl Johan De Geer själv berätta i högtalarna.

Under femtio års tid har Carl Johan De Geer arbetat som konstnär. Drivkraften är och har varit arbetet…att driva och omge sig med projekt. Projekt som tar flera år att genomföra.

Enda alternativet som konstnär är att arbeta, arbeta…

© Text: Agneta Östlund

© Foto (pressvisning & vernissage): Nils-Göran Tillgren

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

Carl Johan De Geer på Norrköpings Konstmuseum

GALLERI 5, KONSTMUSEET Norrköping

1 december 2018 – 28 april 2019
Släkten och slavarna
Carl Johan De Geer

LÄNKAR
Carl Johan De Geer Wikipedia
De Geer (adelssläkt) Wikipedia
Norrköpings Konstmuseum hemsida Facebook

Tagged , . Bookmark the permalink.

One Response to Carl Johan De Geers släkt och slavarna

  1. Pingback: Den onde, den gode & Louis De Geer – KULTURSIDAN.nu