• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Lätt att bli kär i Den sanna kärleken (recension)

Fest. Cicci och Fia hemma hos Robin och Joel.

 

Det synkar inte alltid i tid, rum och kön.

 

Robin och Joel bor ihop. De har känt varandra sedan de var barn. De är bästa kompisar som börjar bli vuxna. Deras intressen börjar glida isär, Robin drömmer om att träffa en tjej. Joel sitter mest i soffan och spelar tv-spel. Han vill inte gå ut på klubbar och träffa män, det är inte hans stil, så han har gett upp för att sunka i soffan med spelkontrollen i mysbyxor. Och där börjar det.

 


Bästisar. Robin och Joel har mycket kul ihop.

 

RevolverTeatern ger en komedi om två unga män med längtan efter kärlek. RevolverTeatern är ett scenkonstkollektiv med bas i Norrköping som har fokus på nyskriven, normkritisk och gränsöverskridande scenkonst. De producerar scenkonst som ställer frågor som gnager, underhåller och provocerar.

När karaktärerna etablerats på scenen så får man en personlig relation till dem. Dramat utvecklas av Joels mamma som klampar in på scenen och lägger sig i bådas liv ytan pardon. Mamma Agneta har ingen förståelse för Joels dragning till män. Det är lite märkligt eftersom hon är frispråkig och modern, på mammors vis. Hon tar plats på ett självklart sätt. Hennes klädsel är färgglad divig och sexig. Lite som en Drag Queen.

 


Nettan Lekströms mamma Agneta är frispråkig och modern, men vill inte förstå att Joel är bög.

 

– JAG ÄR BÖG! Joel försöker få sin mor att förstå. Agneta vill att Joel ska hänga med Robin ut och ragga tjejer och få till det. Hon tycks inte förstå, verkar tro att homosexualiteten är något som Joel har valt.

Den som oftast äger scenen är förvirrade Robin. I vissa scener behöver han bara visa sig för att publiken att skratta. Och trots det allvarliga temat blir dialogen en fars, en komedi, med snabba scenbyten och fysisk humor. Robin lyckas inte få till det med tjejerna. Han är väldigt ”på” vilket gör att flickor lite avvaktande. Han får fejkade telefonnummer. Trots sin desperata framtoning, får han med sig två tjejer hem efter en utekväll. De vill parta och dansa, medan Joel vill fortsätta sitta i soffan. Det visar sig att han och Fia, en tjej som jobbar med musik till dataspel, har mycket gemensamt. De börjar spela tv-spel.

Robin, i vanlig ordning, blir nobbad av Cicci. Hon är inte intresserad och går hem. Kvinnornas karaktärer är sammansatta. De är mycket ”tjejiga” till klädseln, drömmer om bröllop och är ibland bara ute efter att få sig ett ligg. Mamman är cool, gillar party och vin. När det gäller Joels liv är hon konservativ. Drömmer om att se sin son lyckligt gift med en kvinna.

 


Omtumlande och känslofyllt.  Förväntningar infrias men utan klyschor.

 

Efter halva pjäsen vänder komedin till att bli ett drama. Karaktärernas känslor byter plats på ett avancerat sätt. Kanske blir de vuxna och accepterar villkoren för sina liv? Eller så vill de alla ha det ouppnåeliga som de inte kan få. Det sker en omtumlande växling mellan Cicci, Robin, Joel och Fia. I slutet löser sig konflikten, men är det ett lyckligt slut? Det lämnas till åskådarna att fundera på. Det är inga klyschor som serveras.

Samhället har förändrats mycket de senaste decennierna angående synen på homosexuella. Kanske har vi bilden av att samkönade relationer är lika självklara som heterosexuella. Pjäsen visar på de konflikter som finns idag. Krav på att skaffa barn, slå sig ner och leva ett ”vanligt” liv finns kvar. Och även en slags felaktig föreställning att vi väljer vår sexuella läggning. Den problematiserar också kärlekens uråldriga tema, att vi attraheras av det vi inte kan få.

Den sanna kärleken visar konflikten mellan att vara ung och vuxen, och kriser i den sexuella identiteten. Den gör det med humor och en enorm spelglädje som känns ut i salongen. Utmärkta scenväxlingar och smart, enkel rekvisita. När det är dags för applådtacket, känner jag mig kär i allihop. Det är en sann kärlek.

Text: Malin Ringdahl
Bild: Foto-Kenny Nilsson

TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

20 mars – 5 april 2014 (spelas tro-sön, tor-lö)
Den sanna kärleken
Manus: Viktor Hedman
Regi och scenografi:
John Hedman

MEDVERKANDE
Jesper Adolfsson               Robin
Jenny Andreen  Fia
Nettan Lekström               Agneta, Joels mamma
Gabriella Norenius          Cicci
Viktor Hedman Joel

Producent- Erika Ehnebom och Matilda Sahle
Ljuddesigner- Rikard Norén
Ljus/ljud -Linnea Swärd

LÄNKAR
RevolverTeatern hemsida
Teater Bråddgatan 34 hemsida
RevolverTeatern granskar sann kärlek reportage Kultursidan.nu 15/3 2014

FLER BILDER FRÅN FÖRESTÄLLNINGEN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157642740025105″]

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.