• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Historia och tankar bakom gatornas namn (recension)

Norrköpings gatunamn.

Norrköpings gatunamn. Peter Kristensson visar att det finns en tanke bakom namnen, och en historia som speglar samhällsliv och värderingar vid de tidpunkter som gatunamnen tillkom.

 

Speglar samhällsliv och värderingar

 

Äntligen, kanske man kan säga, kom boken med svar på varför brandstationen har en fågel på fasaden och varför det heter Ljura. Boken heter Norrköpings gatunamn och är skriven av författaren och journalisten Peter Kristensson som också har studerat historia vid Linköpings universitet samt är redaktör för nättidningen Svensk Historia.

Att namnge gator är inget direkt nytt påfund men att det var just 1769 som det skedde i Norrköping, motiverades av att det skulle hållas riksdag i staden. Förklaringen låg i att de besökande till staden borde kunna hitta till olika destinationer. Borgerskapets äldste föreslog att ”alla gator måtte blifva med namn försedde, som på en tafla å båda hörnhusen vid hvarje gata borde antecknas, och att husen måtte numreras längs efter gatorna lika med hvad i Stockholm skett”.

I boken tar författaren upp information om gator och torg, även broar och rondeller som är ett relativt nytt påfund.

 


Idel herrar. Peter Kristensson med ryggen vänd mot Hertzmans plan där Petter Swartzgatan ansluter till Jacob Ekbohmsgatan.

 

Vanligtvis brukar gatunamnen tillkomma i form av en historisk händelse, en tidigare användning av marken, en känd eller historisk person. Med den här boken visar Peter Kristensson också att det finns även en tanke bakom namnen, och en historia som speglar samhällsliv och värderingar vid de tidpunkter som gatunamnen tillkom.

Utseendemässigt visar boken vad det handlar om. Den väger en aning, inger lite respekt och väcker nyfikenhet med det rutnätsmönstrade omslaget till boken. Ett mönster som gatorna indelades i under 1600-talet i Sverige, med anor från antiken. Det ser fint ut. Gillar kopplingen med kartor på försättsblad respektive eftersättsblad.

Det är ett imponerande material men för den skull inte svårläst. Skriften utgår från den gamla staden, den mest centrala delen av Norrköping och kompletteras med ett gediget register. Känner man sig det minsta osäker på var de olika stadsdelarna befinner sig geografiskt, går det bra att slå upp på nätet eller titta i en gammal hederlig papperskarta.

Vill du ha svar på hur det kommer sig att Orangerigatan heter som den gör – utan en tillstymmelse till någon trädgård, eller varför det heter Såpkullen, och hur rondellen vid brandstationen fick sitt namn?

Då kan jag varmt rekommendera Norrköpings gatunamn.

Text: Agneta Östlund
Foto: Ann-Charlotte Sandelin
Bokomslag: Klingsbergs förlag

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

NORRKÖPINGIANA

Norrköping Gatunamn
av Peter Kristensson
Klingsbergs förlag 2014

LÄNKAR
Peter Kristensson Svensk historia Norrköpings historia
Boken om Norrköpings gatunamn släppt reportage Kultursidan.nu 30/11 2014

Tagged . Bookmark the permalink.

One Response to Historia och tankar bakom gatornas namn (recension)

  1. Pingback: Fler Norrköpingsgator i ny upplaga – KULTURSIDAN.nu