Norrköpings gatunamn. Norrköpingshistoria ur ett annat perspektiv lockade många till Peter Kristenssons boksläpp. Gunnar Bredin ställde sig i kön och fick både en signerad bok och några ord med författaren.
Hembygdsuppsats blev en ögonöppnare
Tre prinsars gränd är favoriten. Efter tre års arbete, på heltid, deltid och lite vid sidan om, är Peter Kristensson i mål med sin bok om Norrköpings alla gatunamn. Forskandet har under det senaste året varvats med föreläsningar.
Fredagen var en stolt dag då han kunde presentera sin bok, utgiven på eget förlag, inför en stor publik hos Föreningen Gamla Norrköping. Peter berättade kort och intresseväckande om bokens tillkomst. Sedan var det en lång kö till signeringen.
Intresset var stort vid fredagens boksläpp som hölls hos Föreningen Gamla Norrköping.
Boken om Norrköpings gatunamn började med en liten lokalhistorisk uppsats. Peter trappade ner från jobbet som journalist på Sveriges radio och läste en liten kurs i lokalhistoria på universitetet. Det är tydligen så han gör, växelbrukar mellan jobb och fördjupning för universitetsstudierna har bara gått vidare, nu är han på D-nivå.
Uppsatsen skulle handla om hembygden och Peter valde att skriva om stadsdelen Klingsberg där han bor. Stegen styrdes till Norrköpings stadsarkiv som rymmer alla kommunala protokoll och handlingar och lite till. Förväntningarna var inte så stora på den gamla jordbruksbygden.
– Jag upptäckte hur gatunamnen speglade gamla gårdar och handelsträdgårdar. Där hade legat en medeltida gård långt uppe på berget som köptes in av kronan redan på Gustav Vasas tid, bonden avhystes och marken arrenderades ut. Så småningom tillföll marken Norrköpings stad.
Det var först på 1930-talet landsbygden började omvandlas. Omkring Fältskärsgatan växte ett egnahemsområde upp innan staden planlade det som blev stadsdelen Klingsberg.
– Det blev en ögonöppnare, att gatunamnen är fulla av historia. Som frysta ögonblick av historien.
Ett tidigt Norrköping. Föredrag, som här på Stadsbiblioteket tidigt i våras, har väckt intresset för boken.
Fast egentligen började allt långt tidigare. Redan år 2000 startade Peter Kristensson webbsajten Svensk historia, med senaste nytt i området. Fyra fem nyheter i veckan brukar det bli, om han inte har annat för sig. Och det har han ju haft på sista tiden.
– Vår kunskap om historien är inte konstant. Det grävs och forskas, görs nya tolkningar och skrivs nya böcker hela tiden. Jag bevakar alla doktorsavhandlingar, förklarar Peter Kristensson.
Redan 2004 fick han pris. Kronprinsessan Victoria överlämnade Nationalencyklopedins Kunskapspris.
– Det var roligt. Fantastiskt att få den uppskattningen.
Det är gator, torg, broar, rondeller och parker. Men inte kvarter. Och inte byggnader, sådana kan ju också ha namn.
– Kvarter är något helt annat, säger Peter Kristensson.
I våras, när han höll en av sina föreläsningar på Stadsbiblioteket visade han en gammal karta över stadskärnan – bara kvarter. För det var ju så myndigheterna höll ordning på invånarna, folkbokföring och beskattning bygger på fastigheterna.
Tre prinsars gränd är alltså favoriten – ”ett snyggt namn, fin gata och en bra historia.” Och så har han granskat 1.500 namn till: stadsdel för stadsdel i hela kommunen uppdelat på 60 kapitel. Han har sökt ursprunget i kommunala handlingar, på kartor och i tidningsartiklar. Ibland har informationen varit fyllig med argument och bakgrund, ibland har den varit knapphändig.
Peter Kristensson fann hur namngivningen följt tidens anda. Fabrikörerna fick ge namn åt Söderstaden på 1910-talet. På 1950- och 1960-talen var det yrken, idrotter och stenar som gav nyplanerade stadsdelar namn.
– Då är det inte mer information än årtal, kommenterar Kristensson som ändå ser anknytningen mellan Nya parken och Ektorps sportiga gator.
Peter Kristensson vid Hertzmans plan en ruggig novemberdag. Här heter gatorna namn som Jacob Ekbohmsgatan (borgmästare, 1700-tal), Petter Swartzgatan (snusfabrikör anfader till betydelsfull släkt, 1700-tal) och Alreiksgatan (donator, 1800-tal).
Äldsta namnet Drottninggatan är från 1660. Men gator och vägar har förstås haft namn förr, påpekar Peter Kristensson. Ofta är det hävdvunna namn som fastställts. Det var inför 1769 års riksdag som fabrikören J.F. Körner skrev den motion som bevarat hans namn till eftervärlden:
att alla gator måtte blifva med namn försedde, som på en tafla å båda hörnhusen vid hvarje gata borde antecknas, och att husen måtte numreras längs efter gatorna lika med hvad i Stockholm skett.
Motionen bifölls och stadens styrande listade de första namnen och satte in dem på kartor. Sedan dess har staden växt och kommunen.
– 1958 gjordes en stor översyn, alla väderstrecksnamn förutom Promenaderna togs bort. Inför kommunsammanslagningen gjordes en stor genomgång år 1970 Då försvann allmänna namn som Björkvägen, de fick inte finnas på mer än ett ställe i den nya storkommunen. Likadant blev det när Vikbolandet kom in i kommunen 1976, då ändrades alla namn utom tre i Östra Husby.
Det nyaste namnet? Fotbollsrondellen! Den nybyggda rondellen ligger där Skarphagleden möter Albrektsvägen. Utsmyckningen påminner om en fotboll men kan i mörkret även tas för en halloweenpumpa.
– Det finns beslut på gatunamn på ännu obyggda områden, som området söder om Vrinnevisjukhuset. Någonstans måste jag avgränsa. Gatan måste finnas!
Nu är boken ute på marknaden, med förord av Dick Harrison. Äntligen kan Peter återgå till normal utgivningstakt för nättidningen Svensk historia. Och bygga vidare på sin andra webbsajt Norrköpings historia, som just nu handlar väldigt mycket om gatunamn.
Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Sven Åke Molund och Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
NORRKÖPINGIANA
Norrköpings gatunamn
Peter Kristensson
Klingsbergs förlag 2014
LÄNKAR
Peter Kristensson Svensk historia Norrköpings historia
Pingback: Gate upp å gate ner med Bel Cantokören – KULTURSIDAN.nu
Pingback: Peter Kristensson skriver om kvarteren – KULTURSIDAN.nu
Pingback: Fler Norrköpingsgator i ny upplaga – KULTURSIDAN.nu