Förtrollande orgel i S:t Olai kyrka


Organist. Stefan Fred vid orgelkonserten i S:t Olai kyrka när Svensk musikvår inleddes 15 mars.

 

Har skeppet seglat bort … eller inte?

 

RECENSION/ NORRKÖPING Svensk musikvårs orgelkonsert häromveckan var en upplevelse. Besök i mäktiga slott, seglatser på hav och i rymder som nådde fram till ett nytt sökande i tonernas värld.

Mild blå belysning från strålkastare och mjuk levande ljus från kyrkbänkarnas långa rad. Tysta viskningar och lukten av stearin och gammalt trä. Allt stämmer till lugn och ro.

 

Bengt Göran Sköld
Sommarminne. Bengt Göran Sköld skrev Introduktion och Toccata  för den lilla orgeln i S:t Anna gamla kyrka.

 

Svensk Musikvår, festival för nutida svensk musik, har en Norrköpingsfilial tack vare tonsättarföreningen Norrköpingsljud. Vid orgelkonserten fredagen 15 mars hade två av verken anknytning till Norrköping genom tonsättarna Bengt Göran Sköld och Ylva Fred.

– Det jag skrivit är en sommarinspiration, en positivmelodi jag skrev för S:t Annas gamla kyrka, som har en liten orgel med bara fyra pedaler.

Ylva Fred, dotter till S:t Olai kyrkas organist Stefan Fred, var också mycket glad att vara här.

– Jag vill skriva musik som både beskriver hela världen och när man håller en sak i sina händer.

Fredrik Sixtens Toccata festival börjar som med spanska motiv, jag kan se en tjurfäktare, som marscherar fram. Men det skiftar snabbt till en lugnare melodi och snart är jag på en bal. Toccatans tempo är som en härold som presenterar varje gäst. Någon är extra viktig, där hörs en lätt stöt av klackar och prasslandet av en magnifik klänning.

Fantastisk nöje! Stefan Fred är en virtuos organist och det är lustfyllt att lyssna.

Uno Sandéns Laudate Dominum tar oss till havet innan stormen kommer. Den inledningsvis sorgsna melodin får mig att tänka på ryska klassikern Aleksandr Grins Alyje parusa (Scarlet Sails). Mot slutet blir melodin starkare och ljusare. Har skeppet seglat bort … eller inte?

I Michael Waldenbys Tempo di Gavotta återförs vi till Fredrik Sixtens rika och muntra festivalslott. Verken kompletterar varandra perfekt, och nu möter vi äntligen kungen.

 

Ylva Fred
Ny generation. Nytt sökande. Tonsättaren Ylva Fred arrangerade sin violinkvintett för orgel och skapade ett nytt verk.

 

Ylva Freds Slowly unravels like a ball of yarn smyger fram med låga och dova toner. Blått ljus fyller kyrkorummet. Tiden saktar ner. Kompositionen svalkar som kvällsdimman efter en varm dag. Och du förstår att det inte är en dimma utan dina minnen. De närmar sig och flyter bort.

– Stycket skrev i tempo 35, ett extremt långsamt tempo som är pulslöst och på ett sätt saknar hållpunkter, berättar Ylva Fred efter konserten.

Som tonsättare är hon inspirerad av både Olivier Massiaen och Björk. Från början skrevs stycket för en violinkvintett men Ylva kom på att hon ville överföra det till orgel, nu fick det sitt uruppförande i detta arrangemang.

Kyrkan lyses upp i rött sken. Bengt Göran Skölds Introduktion och Toccata inleds med värme och nostalgi. Jag sitter i en gungstol och tittar ut över gatulivet, andas in doften av gammalt trä. Visdom. Tonen förändras dramatiskt med ett varmt regn som trummar på taken och folket som skyndar sig att söka skydd. Här hörs också ironi och skratt i melodien.

Den följs harmoniskt av B Tommy Anderssons Elegy for an Angel. Melodin är lika lätt som den första kyssen; lika öm som den första kärleken eller en mors varma kram. Melodin tar allt utrymme i kyrkan. En sekund och det är tyst.

 

Ljus i S:t Olai
Varmt ljus i S:t Olai en blå kväll.

 

Innan vi får höra Torstens Nilssons Magnificat (Septem improvisations pro organ) introduceras vi för ”originalet” – Marias lovsång. Annika Hanssons mjuka sopran överraskar från sidoskeppets läktare i växelsång med orgeln. Magnificat är lätt som ren luft och kittlar mig i nacken.

Torsten Nilssons version är en helt annan melodi. Jag hör ljudet av kosmos, flyger bort från denna värld och reser till avlägsna stjärnor. Jag hör oljud. Tid och rum upphör och jag känner bara rörelse. Något närmar sig skeppet. Slaget. Jag cirklar i en tratt. Det blir lugnt men kampen är inte över. Åter hörs de låga ljuden och kampen börjar på nytt. Vem vinner?

© Text: Tanja Volkova
© Textredigering: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin och Tanja Volkova

SVENSK MUSIKVÅR / NORRKÖPING

15–17 mars 2019
Fri entré till konserterna i S:t Olai kyrka, Antikvariatet och De Geergymnasiets aula

S:T OLAI KYRKA
15 mars kl 19

Modernism och postmodernism
Orgelkonsert med Stefan Fred

PROGRAM
Fredrik Sixten: Toccata festival (1998)

Uno Sandén: Laudate Dominum (1978)

Michael Waldenby: Tempo di Gavotta
(Antiche danze ed arie op 28)

Ylva Fred: Slowly unravels like a ball of yarn (2015)

Bengt Göran Sköld: Introduktion och Toccata (1975)

B Tommy Andersson: Elegy for an Angel (2009)

Magnificat – Marias lovsång
Annika Hansson, sopran

Torsten Nilsson: Magnificat (1968)
(Septem improvisations pro organo)

LÄNKAR
Norrköpingsljud Facebook

Wilfred Owen Songs musikvårens slut recension Kultursidan.nu 20/3 2019
Sten Sandell möter/ minns Åke Hodell recension Kultursidan.nu 19/3 2019
De döda på torgets upprörda vågor recension Kultursidan.nu 17/3 2019
Svensk musikvår med Norrköpingsljud reportage Kultursidan.nu 9/3 2019

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.